Platser Du inte visste att Du ville besöka

 I Ålstensparken i nordvästra Stockholm, precis vid Mälarens strand, står ett enormt stenblock med ett kors fäst i toppen. Faktum är att det troligen är denna jättesten som gett namn åt hela området. Stenen är ett s.k. flyttblock, alltså en stor sten som rört sig med inlandsisen när denna drog sig tillbaka i slutet av den senaste istiden. Dessa block har landat på olika ställen i den omgivande naturen och står som utkastade där. Detta är ett av de allra största flyttblocken i Stockholmsområdet. På medeltiden kallade sjöfararna på Mälaren stenen för Alastenen eller Ålstenen.  Detta namn kom senare att överföras till den gård på vars mark stenen stod, Ålstens gård, och denna gav i sin tur namn åt den framväxande stadsdelen (där statsminister  Per Albin Hansson  bodde fram till sin död) och till denna park. År 1765 grundades den svenska versionen av Arla Coldinuorden  som faller tillbaka på en gammal sjöfararorden. År 1793 fäste ordens medlemmar ett av sina ordens...

 Utanför kulturcentret Gasteig i München (ölkällaren  Bürgerbräukeller  där Hitlers ölkällarkupp ägde rum låg tidigare på platsen) står detta konstverk i stål. Skulpturen i rostfritt stål är 23,8 meter hög och väger 50 ton. Den är ett verk av den tyske konstnären Alf Lechner  (1925-2017) som är känd just för att göra skulpturer i stål. Skulpturen utanför Gasteig heter  Flächendurchdringung (Ytgenomträngning) och uppfördes mellan åren 1979 och 1983.   

 Jag tycker om samtida konstinstallationer som videoverk eller verk där hela rummet blir en del av upplevelsen genom ljus och ljud. Det här är en lite speciell och lekfull men inte alltför udda interaktiv variant av denna typ av konst. Den danske konstnären Jeppe Hein  har skapat en serie verk han kallar Water Pavilion. Den här versionen installerades år 2011 i parken utanför konstmuséet  Kunsten  i Aalborg på norra Jylland. Idén är enkel, verket består av koncentriska cirklar som oftast är fria att gå på. Mellan dessa finns dock sprinklers som plötsligt kan skapa en vägg av vatten som fångar den som befinner sig innanför i ett rum med vattenväggar. Dessa höjs och sänks slumpmässigt, ofta med tio sekunders intervall. Hein beskriver själv  sina vattenverk som "social skulptur" och "flytande arkitektur" som ska uppmuntra till lek, kommunikation och en medvetenhet om rummet. 

 På norra Zanzibar ligger stranden  Nungwi Beach  som jag besökte för att ta en  Sunset Cruise  och se den fantastiska solnedgången. Innan dess lade jag dock märke till en annan egenhet längre ned på stranden. På Nungwi Beach håller många lokal konstnärer och konstgallerier en stor utomhusmarknad. Där säljer de tavlor, träsniderier och konstsmycken. Många av verken är i den tanzaniska konststilen Tingatinga som utmärks av mycket skarpa färger. Motiven är ofta afrikanskt djurliv eller hämtade från bylivet på ön. Kring Nungwi finns många gallerier och det har blivit en tradition att ta ut konsten så här på stranden. Från båten ser det nästan ut som att hela stranden blivit en stor konstutställning.

 En av de största sevärdheterna på torget  Piazza del Campo  i Sienna är fontänen Fonte Gaia med dekorationer föreställande bland annat madonnan med barnet. Namnet Fonte Gaia betyder "glädjens fontän" och det lär bero på den glädje som befolkningen i Sienna kände när vatten började strömma in på torget från en tjugofem kilometer lång akvedukt år 1343. Fontänen fick ursprungligen utsmyckningen med statyerna år 1409-1419 då skulpterade av konstnären   Jacopo della Quercia. Denna fontän vittrade dock sönder med tiden och på 1800 talet tvingades man ersätta den med en kopia. Den nuvarande fontänen är ett verk av  Tito Sarrocchi år 1869. 

 På den tredje innergården i Topkapipalatset i Istanbul står denna dekorerade vattenfontän i vit marmor. Fontänen uppfördes år 1728 under sultan Ahmed III:s regeringstid och kallas därför för just Ahmed III:s fontän. Fontänen är i sig ett vackert exempel på den osmanska rokokostil som var vanlig under den s.k. tulpanperioden  i början av 1700-talet. Den blandar därmed traditionell osmansk arkitektur med västerländska inslag av barock och rokoko och är rikt dekorerad med blomstermotiv. Fontänen användes för att förse medborgarna med dricksvatten men också för att rituellt tvätta sig. Fontänen ligger nämligen i anslutning till ett bibliotek som uppfördes 1719 för användning av studenter och den var tänkt att både inbjuda till samtal och vid brunnen och dämpa de andra samtal och ljud som förekom i biblioteket.

 I dag är det ju Jungfru Marie bebådelsedag  eller Vårfrudagen, den dag som infaller nio månader före jul och som därför anses vara den dag då ärkeängeln Gabriel gav Maria budet att hon skulle bli havande med en son. Motivet är ju vanligt i konsten och jag har ju tidigare skrivit om  Leonardo da Vincis version . I dag tänkte jag nämna ett östkristet (ortodoxt) verk på temat. Den här s.k. kungliga porten, dvs ingången till altarrummet och symboliskt himmelriket, i en ortodox ikonostas (ikonvägg), finns i Sankt Johannes Döparens kyrka  i den bulgariska staden  Nessebar . Kyrkan är från 1000-talet men är idag ett museum där bland annat denna ikon från 1500-talet finns. Motivet föreställer bebådelsen med ärkeängeln till vänster och Jungfrun till höger. Ikonmålaren är okänd men ikonen är målad i en lokal stil som kallas Nessebarskolan.

 Spånga Folkan är något idag så ovanligt som ett levande klassiskt Folkets Hus i klassiska lokaler i Stockholmsområdet. På det sättet är det en unik bit svensk folkrörelsehistoria. Redan 1908 bildades Solhems Folketshusförening med uppgift att hyra lokaler för föreningsverksamheten i Solhem. 1911 anslöt sig föreningarna i Bromsten och Flygsta och Spånga Folkets hus UPA bildades. Det första huset var i trä och invigdes 1912 av Hjalmar Branting . Två år senare började man visa film i lokalen och biografen blev snabbt en viktig del av verksamheten i huset. Även dans var populärt och man byggde en takförsedd utomhusdansbana. Strax före Andra Världskriget var det ursprungliga huset för litet och man såg sig om efter ett nytt. Uppdraget att rita det nya huset gick till arkitekten  Fritz Öhrn som ritade det nuvarande funkishuset som då var mycket modernt. Det invigdes 1939. I början såg det ljust ut och biografen Grand inköptes. Huset renoverades på 1950-talet. På 1960-talet fick ...

  I dag, 23 mars, firar vi  Nordens dag . Det var detta datum 1962 som  Helsingforsdeklarationen  om närmare samarbete mellan de fem nordiska länderna undertecknades. Självklart ska dagen även uppmärksammas här på bloggen (vilket jag ju även gjorde förra året ). Då jag dessvärre inte varit på Island (eller Färöarna och Grönland) så får det bli resmål från de fyra större länderna - Sverige, Norge, Danmark och Finland Sverige Varnhems klosterkyrka  i Västergötland är en av de tidigaste och viktigaste svenska klosterkyrkorna. Den är känd för sina kopplingar till Bjälboätten  och den kanske mäktigaste mannen ur denna släkt, Birger Jarl, ligger begravd här. På området ligger också den ännu äldre gårdskyrka som kallas  Kata gård  och vars krypta kan vara Sveriges äldsta bevarade rum. Jamtli  är Jämtlands länsmuseum och också ett av Sveriges största utomhusmuséer. Här kan man se både konst, bevarade föremål (där kanske  Överhogdalsbonadern...

 Centre Point  är en ikonisk skyskrapa av äldre modell och ett landmärke i London. Den 117 meter höga byggnaden med 34 våningar står i korsningen mellan New Oxford Street och S:t Giles High Street, nära tunnelbanestationen Tottenham Court Road . Centre Pont stod färdig 1966 och är ritad av arkitekten  George Marsh från arkitektbyrån R. Seifert & Partners.  Den är ett exempel på vad som brukar kallas en brutalistisk arkitektur. Ursprungligen byggdes skyskrapan som ett kontorshus men det stod tomt i många år efter uppförandet. Det ledde till kontroverser att en centralt belägen byggnad med stora ytor stod tom, särskilt då hemlöshet varit ett problem i London länge. Mellan åren 2015 och 2018 byggdes kontoren slutligen om till lyxlägenheter. I dag är detta alltså ett mycket centralt beläget och fashionabelt bostadshus.

 På en piedestal utanför ingången till det brittiska överhuset, House of Lords, i London står en bronsstaty som, inräknat sockeln, är nio meter hög och föreställer en man till häst med ett höjt svärd i handen. Mannen på hästen är den engelska medeltidskungen Richard I , känd som Lejonhjärta eller på franska Coeur de Lion . Richard Coeur de Lion styrde England mellan 1189 och 1199 men var utomlands större delen av tiden och är känd för att ha varit befälhavare under det tredje korståget. För en sentida publik är han kanske mest känd som kungen som förekommer i legenderna om Robin Hood. När världsutställningen skulle invigas 1851 var det populärt med nationalromantiska verk, även om de ännu inte var så populära i England. Man anlitade den italienske skulptören och baronen   Carlo Marochetti för att göra en heroisk staty till utställningen. Han gjorde en ryttarstaty föreställande Richard I. Efter världsutställningen fanns det önskemål om att göra en permanent staty i brons,...

 I dag firas  Eid al fitr , den dag då den muslimska fastemånaden Ramadan avslutas. Det betyder förstås att denna blogg ska peka ut lite ytterligare trevliga platser som anknyter till religionen islam . Under just Ramadan får ju en rättrogen bara äta efter solnedgången och den måltid man få äter kallas Iftar. De osmanska sultanerna som styrde från Topkapipalatset i nuvarande Istanbul  hade en  särskild Iftarpaviljong  med utsikt över gyllene hornet. Östafrikas största moské ligger i Ugandas huvudstad  Kampala och kallas för  Gaddafimoskén  eftersom bygget finansierades av den libyska diktatorn Moammar Gaddafi. Banya Bashimoskén  i Bulgariens huvudstad Sofia  är lite speciell då den står på det s.k.  toleranstorget  där även en ortodox kyrka, en katolsk kyrka och en judisk synagoga står i var sitt hörn. I dag har ju även Sverige en ganska stor muslimsk minoritet i befolkningen men annorlunda såg det ut i början av förra sekl...

 Nära Borisovaparken  i Sofia, i de diplomatiska kvarteren ligger ett av stadens landmärken. Det här är Park Hotell Moskva  med 120 rum och 40 sviter. Hotellet är ett utmärkt exempel på en sen socialistisk modernism i arkitekturen. Det är troligen påbörjat under slutet av 1960-talet och färdigställt till 1974. Under den kommunistiska perioden låg hotellet nära Sovjetunionens ambassad och var ett vanligt tillhåll för diplomater. Namnet syftar förstås på den socjetiska huvudstaden. Det används fortfarande som hotell och har såväl en panoramabar som konferensrum. Det är inte de mest centrala delarna av staden men Borisovaparken är trevlig att promenera i och är stadens största park.  

 I dag tänkte jag återvända till ett gammalt mysterium här på bloggen. På torget  Square Agricol Perdiguer  i Avignon står en brittisk telefonkiosk. Det har jag alltid tyckt var lite konstigt. Hur hamnade den där och varför? Jag beslöt mig för att använda de nya AI-möjligheterna för att ta reda på detta och fick faktiskt ett ganska enkelt svar. Telefonkiosken är en gåva till Avignon från stadens brittiska vänort Colchester . Den placerades i parken som ett tecken på vänskapen mellan städerna. Så det är alltså anledningen till att det står en gammal brittisk telefonkiosk i en sydfransk stad. 

 I dag, den sjuttonde mars, firas S:t Patrick's Day. Denna helgondag firas för Irlands skyddshelgon och apostel S:t Patrick men har spridit sig över hela världen. Det har också blivit tradition att denna dag äta korv med mos, eller som man ofta säger på de brittiska öarna, bangers and mash. Bangers and mash är egentligen inte alls en specifikt irländsk rätt utan har troligen sitt ursprung i Storbritannien. Potatis och potatismos har varit basfödan på de brittiska öarna sedan 1700-talet. (I min älsklings hemland Uganda finns mycket sötpotatis och för att skilja denna från vår variant av potatis så kallas den "vanliga", i vårt tycke, potatisen för "Irish potatoe"). Att äta korv är också en gammal tradition. Under Världskriget var det ont om kött och man använde mycket fyllning av tillsatser i korven. Detta fick denna att svälla och ge ifrån sig ett explosionsliknande ljud när man stekte den, ett "bang" helt enkelt. Därmed kom dessa korvar att kallas för ...

 Framför den gamla stadsporten  Karlstor  i München  ligger ett torg som officiellt heter Karlsplatz  men som också kallas Stachus . Här låg en gång i tiden en gammal populär pub som hette Beim Stachus  och ägdes av  Eustachius Föderl. Den revs och gav plats för torget som fick överta namnet Stachus i dagligt tal. År 1797 fick den officiellt namnet Karlsplatz efter den bayerske elektorn Karl Teodor. Karl Teodor var dock inte alls uppskattad av sina undersåtar som fortsatte använda namnet Stachus om hans torg, Runt stadsporten har man förstört stadsmuren och istället uppfört rondellbyggnader som omringar torget. Sedan torget renoverades 1972 finns det en fontän (eller snarare ett vattenspel) här på sommaren. Under torget finns ett shoppingcenter.

 I dag den 15 mars 2026 är det exakt 2070 år sedan den romerske diktatorn Gaius Julis Caesar mördades av en grupp revolterande senatorer i en konspiration. Detta hände alltså år 44 f. Kr. och legenden gör gällande att diktatorn hade varnats i förväg för attentatet med orden " Ta dig i akt för Idus Martiae ". I det sista av de inlägg som jag länkar till nedan skrev jag att jag generellt försöker avhålla mig från ren mordturism här på bloggen men att jag gör undantag för händelser som har format historien. I dag tänkte jag samla några sådana inlägg om platser där det utförts eller som på annat sätt minner om politiska mord. Largo di Torre Argentina  - Vi börjar väl med den mordplats som har direkt bäring på dagens datum, det torg i Rom där Pompeius curia låg och där Caesar stacks ned med 23 knivhugg, bara ett dödligt. I dag, eller när jag besökte Rom vid nyåret 2021/22, är torget en arkeologisk utgrävning (då ännu inte öppen för besök) som också hyser ett katthem, Ford's ...

 I går skrev jag om det  moderna palats  som belgarna byggde åt den rwandiske kungen  Mutara III Rudahigwa, Rwandas förste kristna kung och den siste som styrde på riktigt i landet. Mutara III är begravd alldeles i närheten av sitt palats i Nyanza i en annan mycket pampig byggnad, Mwima mausoleum. Av något mer begripliga skäl än i palatset så är det fotoförbud även inne i mausoléet. Här finns tre gravar, en tillhör som sagt Mutara III som avled 1959, de två andra tillhör hans hustru Rosalie Gicanda och landets siste kung  Kigeli V Ndahindurwa som avsattes vid självständigheten 1961 då Rwanda blev en republik. Drottningen levde kvar i landet till folkmordet 1994 där hon blev ett av offren. Den avsatte kungen bodde i USA fram till sin död 2016. Kvarlevorna fördes senare tillbaka till Rwanda och begravdes här i mausoléet. 

 Vid sidan av kopian av  ett traditionellt kungligt palats av halm  finns på museiområdet i Nyanza också en mer modern byggnad i europeisk stil. Det är ett mer modernt palats som byggdes av den belgiska kolonialmakten åt den förste kristne kungen av Rwanda  Mutara III Rudahigwa. Rwanda koloniserades sent, först runt det förra sekelskiftet hamnade landet under tysk kontroll, Efter Världskriget tog Belgien över som kolonialmakt. Rwanda fortsatte dock vara en monarki även under kolonialtiden och när belgarna avsatte Rudahigwas far 1931 för kontakter med tyskarna tog denne över och tog det kungliga namnet Mutara. Han var den förste rwandiska kung som konverterade till katolicismen. Palatset i Nyanza byggdes 1932 och användes under resten av kolonialtiden som kungligt residens. Det är byggt i europeisk stil och visar på det sättet omvandlingen av Rwanda under den belgiska tiden. I dag fungerar det som museum som de kunniga guiderna guidar runt i. Här berättas historien om...

 Bakom den återuppbyggda kopian av  kungens palats  i den rwandiska staden Nyanza finns en hage med stora kor med mycket långa horn. Dessa är ättlingar till de kor som en gång ägdes av kungarna. Korna är av rasen Inyambo,  en subkategori av den bredare Ankole -rasen som är förknippad med det ugandiska kungadömet Ankole. Dessa kor är kända just för sina fantastiska långa horn. De föds fortfarande upp av den rwandiska staten för att finnas här i Nyanza men de används varken till kött- eller mjölkproduktion. Det är något så ovanligt som kor som bara får vara kor. De tas dock hand om på andra sätt än andra kor. De smyckas med dyrbarheter och ryktas av anställda som också sjunger för dem. De är inte ett dugg rädda för människor och man kan som turist själv få rykta dem (vilket Doreen gör på den nedersta bilden). I hagen finns bara kor, en tjur används för uppfödning men i övrigt får tjurar inte gå nära dem. I spiltan intill lever bland annat deras kalvar. Ett besök på kun...

 Rwanda  är en afrikansk nation som till stora delar föregick kolonisationen. I muntliga traditioner (mer om varför jag i detta fall finner dem väldigt trovärdiga nedan) finns ett kungadöme med namnet belagt sedan medeltiden. Det var mycket större än dagens republik och innefattade delar av vad som idag är Uganda och Kongo (DRC). Inledningsvis var monarkin ambulerande och hade inget fast säte. Så småningom slog man sig ned i Nyanza   som alltså är den förkoloniala huvudstaden. Nyanza ligger runt fem timmars bilfärd från dagens huvudstad Kigali men det är fullt möjligt att göra en dagstur hit. Vi åkte med en taxichaufför vi fått god kontakt med. I Nyanza har de byggt upp en kopia av det kungliga palatset som det bör ha sett ut. Det rör sig om ett stort tält i form av en naturlig bikupa täckt med halm. Utanför ingången fanns en avspärrning och innanför den fick man under kungadömets tid inte komma utan inbjudan från kungen. Han satt på en tron (en liten träpall) vid ingånge...

 "Fössta tossdan i mass" skrev jag om Värnamos eget utomhusmuseum  Apladalen  där man samlat äldre bebyggelse. Ett av de hus som finns här har en särskild historia, det är Bönehuset , det tidigare Betelkapellet från orten Karlsfors  utanför Värnamo. Huset var från början en bagarstuga som år 1919 uppläts för bönemöten för några evangelister på orten. Under ledning av Georg Gustafsson bildades år 1924 Betelförsamlingen (Betel är grekiska för Guds hus). Församlingen växte och år 1926 slutade man använda den gamla bagarstugan. Man flyttade till Värnamo och blev där Filadelfiaförsamlingen och senare Pingstkyrkan. Det är än idag en viktig församling på orten. Själva huset flyttades till Apladalen år 1998 och kan idag besökas här.

 Utanför Kongens gate 18 i  Narvik , ett hus som tidigare var post och polisstation, står den här statyn föreställande två unga flickor. Den heter Jenter i vinden  och är ett verk av den norska konstnären Tone Thiis Schjetne . Statyn avtäcktes 1970 och var en gåva till staden från Narviks sparebank  som firade hundraårsjubileum det året. Schjetne gjorde en staty med samma motiv som står i Trondheim men denna version från Narvik räknas som originalet.

 I dag är det åttonde mars, den internationella kvinnodagen. Jag har tidigare uppmärksammat dagen med att lista  kvinnoöden  som man kan ta del av på olika platser. I dag tänkte jag dock uppmärksamma lite platser som tydliggör just den kvinnliga underordning som den här dagen är tänkt att påminna om och därmed bekämpa. Ett museum som är helt inriktat på just detta uppdrag är  KØN  i Århus . Detta tidigare kvinnomuseum har idag uppdraget att peka på olika könsuttryck och genus och hur dessa setts i samhället. Ett fantastiskt museum som man bara måste besöka om man är på Jylland. Förtryck av kvinnor har funnits i de flesta samhällen historiskt. Det har också motståndet mot förtrycket även då detta varit institutionaliserat eller internaliserat genom normer. Två ganska intressanta exempel på detta finns i den indiska staden Jaipur. Under mogulernas välde var det förbjudet för kvinnor att visa sig otäckta i offentligheten. En av stadens främsta sevärdheter är  ...

 I  Münchenresidenset  som en gång beboddes av de bayerska elektorerna av ätten Wittelsbasch har familjen även samlat mycket konst. I ett rum som tidigare mest var ett asiatiskt inspirerat rum. nära elektorns sängkammare har man hängt en stor del av deras miniatyrsamling. Miniatyrtavlorna kommer från en samling som framförallt fått sitt omfång under elektorerna Maximilian I och Max Emanuel. De har hängts tätt på väggarna i rummet runt stora speglar. Kanske inget rum där man kan detaljstudera konsten men däremot hur man imponerande kan hänga den för att få god effekt. 

 I dag öppnar Paralympics i Milano-Cortina (även om själva öppningsceremonin är i Verona). Paralympics, eller handikapp-OS som man fortfarande sade när jag var ung, är ju en tävling för personer med funktionshinder men som ändå har lyckats bli de bästa atleterna inom sitt område med hjälp av hjälpmedel och anpassade förutsättningar som tillåter dem att tävla på sina villkor. Det är värt att uppmärksamma personer som överkommit sina fysiska begränsningar även på den blogg. Utanför centralstationen i Manchester står statygruppen  Victory over blindness  som tillägnas de soldater som kom hem från Världskriget 1914-1919 med allvarliga synskador men, som titeln antyder, ändå överkom dessa hinder. I Oslo står en staty över en annan man som överkom en sjukdom som mot slutet av hans liv satte honom i rullstol, nämligen den amerikanske presidenten  Franklin D Roosevelt . Synskadad blev även den danske kungen Kristian IV efter ett sjöslag där han förlorade ett öga. Ändå reger...

 I dag är det "fössta tossdan i mass", Smålands inofficiella nationaldag och då ska denna blogg givetvis besöka ett småländskt resmål. Vad passar då bättre än det kanske mest småländska av alla, den från visan kända Apladalen i Värnamo. Våren 1920 startade folkskolläraren Jonas Oscar Hagstrand och rektorn Carl Fredriksson ett upprop om att bevara hembygdens kulturarv. Det ledde till bildandet av Värnamo Hembygdsförening.  Prästgården gav den nybildade föreningen ett arrende på en hektar mark i Apladalen. Snart hade de börjat samla på sig gamla byggnader och fem år efter starten invigde de sitt hembygdsmuseum. Det här är alltså en mindre och mer lokal version av Skansen med bevarade hem, arbetsplatser och församlingshus. Här finns också en scen för uppträdanden och en lummig natur. Apladalen är känd från texten till en traditionell melodi som skrevs av  Algot Fogelberg och A rvid Lindström . Texten handlar om ung kärlek och svikna drömmar. Apladalen förknippas dock ocks...