Inlägg

Högaltaret i Cathédrale Saint-Louis-des-Invalides

Bild
 I det komplex som är Invaliddomen i Paris finns den centrala kyrkan  Cathédrale Saint-Louis-des-Invalides. Invaliddomen anlades ursprungligen som kyrka och hem för krigsinvalider på 1600-talet men är väl i dag mest känd för att den rymmer Napoleon Bonapartes grav . Som jag tidigare berättat så rymmer den också gravar som tillhör  Napoleons son  och  marskalken Ferdinand Foch . När Napoleons kvarlevor fördes till Paris för att begravas så krävde det stora ombyggnationer av Invaliddomen. Precis ovanför gravkryptan placerade man ett nytt högaltare som konstruerades åren 1842-1853 efter ritningar av arkitekten  Louis Visconti . Ett tidigare altare på platsen hade förstörts under franska revolutionen. Specifikt för Viscontis altare är den sängkammarliknande stora baldakin som placerats ovanför det och det enorma krucifixet i förgyllt brons som pryder själva altaret. Detta skapades av konstnären  Henri de Triquet i.

Bosnien och Hercegovinas självständighetsdag - ytterligare resmål i Bosnien-Hercegovina

 I dag, den första mars, är det återigen Bosnien-Hercegovinas självständighetsdag (som dock inte firas i den del av landet som kallas Republika Srpska). Förra året uppmärksammade jag dagen med att lista  tolv resmål i landet . Då Bosnien verkligen är ett spännande och underskattat turistland så tänkte jag i år fylla på den listan med ytterligare några intressanta sevärdheter. När Österrike-Ungern erövrade Bosnien och Hercegovina så manifesterade de sin makt genom at tlåta bygga ett nytt pampigt  stadshus  i staden. Mest känt är det nog idag för att det plundrades av serbiska styrkor under kriget på 1990-talet. För att kunna bygga detta stadshus var österrikarna tvungna att gå med på ett mycket speciellt avtal med en envis gammal man vid namn Benderilja  som gick ut på att de fick köpa hans tomt mot att hans hus monterades ned och byggdes upp igen på andra sida floden. I dag kan man besöka  "det trotsiga huset"  som det kallas och den bosniska restauran...

Platsen där Olof Palme mördades

Bild
 I dag är det 40 år sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades på väg hem från en bioföreställning. Mordet är fortfarande olöst. Det är en dag alla svenskar över 50 minns. Många beskriver det som ett nationellt trauma. Med tiden har mordet, utredningen och allt runt den, nästan kommit att skymma politikern Olof Palme. Jag har medvetet försökt undvika sensationalism och mordturism på den här bloggen. Jag brukar visserligen tipsa om folkmordsminnen men det är en del av vår historia och viktiga händelser att minnas för att förstå och inte upprepa. Väldigt gamla historiska mord som  mordet på Julius Caesar  eller  Abraham Lincoln  har jag också nämnt platserna för. Men generellt vill jag inte uppmuntra människor till att resa till platser där familjetragedier lett till mord eller gängkriminaliteten skördat offer. En sådan morbid nyfikenhet känns ganska mycket som att göra turism av tragedier. Med Palme förhåller det sig delvis annorlunda. Mordet har blivit en ...

Viktor Emanuel II:s grav

Bild
 Viktor Emanuel II var kung över Sardinien och Piedmonte och blev efter att ha enat Italien 1861 blev han dess förste kung (ordningsnumret behöll han, förmodligen delvis för att Italien inte hade funnits som kungarike på mer än ett millennium, ett drag som dock var en diplomatisk katastrof). Under kampanjen för att ena Italien angrep Sardinien bland annat Kyrkostaten som ju styrdes från Rom och det ledde till att påven exkommunicerade Viktor Emanuel. Innan hans död 1878 så drog påven dock tillbaka exkommuniceringen och accepterade kungen i den katolska kyrkan igen. Han fick sista smörjelsen och begravdes i det gamla hednatemplet Pantheon som sedan Antiken varit en katolsk kyrka. I templet vilar ju även konstnären  Rafael   men kungens grav är betydligt mer framträdande. Den har också inskriptionen Padre della Patria, fosterlandets fader, en titel ursprungligen given till romerska kejsare som ju fungerar väl för rikets enare.

En fjordtur från Bergen

Bild
  Gårdagens inlägg  handlade ju om en bro jag åkte under när jag gjorde en tur på bland annat Salhusfjorden utanför Bergen i Vestland i Norge. Tyvärr råkade vi ut för ett missöde med krånglande motorer som tvingade oss att vända om efter ungefär halva turen men jag kan ändå rekommendera att göra den. Båtturen startar från hamnen i Bergen och rör sig ut på fjorden. Man passerar under Nordhordlandbron och har hela tiden öar och land nära. Den norska naturen är ju unik och väldigt vacker och man ser trädbeklädda berg och kullar runt omkring. Att stå på däck och bara beundra naturen räcker ganska långt. Det är är givetvis en ganska kort tur (även om vi hade kunnat genomföra hela) men det ger ändå en inblick i den norska kusten. Närmare staden finns också industrier som visar på den ekonomiska betydelse området också har.

Nordhordlandsbron

Bild
 När jag besökte Bergen 2025 så tog jag också en fjordtur på Salhusfjorden  (vilket jag ska försöka återkomma till i ett framtida inlägg). Båten passerade då under denna ganska unika bro. Nordhordlandsbron är en 1610 meter lång kombinerad snedkapel- och pontonbro som är en del av Europaväg 39. Att bron delvis är byggd på pontoner beror på att fjorden är 500 meter djup och att flytande pontoner då underlättade bygget. Bron öppnades 1994 och möjliggjorde då vägtransporter till Bergen genom att förbinda Flatøy  i Alvers kommun med fastlandet.

Konstnärshemmet på Millesgården

Bild
  Millesgården  på Lidingö i Stockholm är i dag ett museum med utställningar av både Carl Milles egen konst och annan konst. Det startade dock som Carl och Olga Milles privata hem och den del där de båda bodde och arbetade fram till de flyttade till USA 1931 kallas Konstnärsbostaden. Huset som ligger uppe på terrassen med utsikt över Värtahamnen var makarnas privata bostad men också ateljé. Här finns mycket av deras konst bevarad liksom en hel del av deras samlingar i rum som Röda rummet , Musikrummet och Antiksamlingen. Huset ritades av Carls bror arkitekten Evert Milles . Det var deras hem och studio främst under 1910- och 1920-talen, efter att de flyttat till USA så var de hemma periodvis. De öppnade då även huset för allmänheten. I dag är det en del av det större muséet på Milesgården.