Inlägg

Katedralen S:t Pierre - centrum för den reformerta protestantismen

Bild
 Mitt i  Genèves gamla stad  ligger stadens stora kyrka, S:t Pierres katedral. Bakom den imponerande fasaden med nyklassicistiska grekiska kolonner från 1700-talet finns en betydligt äldre gotisk kyrka. Dess historiska betydelse är svår att mäta då denna katedral var centrum för den reformerta protestantismens genombrott. Det har funnits någon sorts religiöst bönehus på den här platsen sedan 300-talet. Den nuvarande katedralen började byggas år 1160 i romansk stil (då givetvis som en katolsk katedral). Som de flesta medeltida kyrkor byggdes den ut och om under flera hundra år. Det var på 1200-talet som den i huvudsak stod färdig och den hade då fått en gotisk prägel. Reformatorn Jean Calvin kom till republiken Genève på 1530-talet och här fick hans idéer snabbt fotfäste. Staden övergick till protestantismen 1536 och Calvin predikade länge i S:t Pierre. Övergången till protestantismen innebar att predikstolen flyttades till sin nuvarande plats mitt i kyrkan. Den protestan...

Världens första spionmuseum

Bild
 I det gamla industriområdet Finlay  (mer om detta mycket intressanta område i framtida inlägg) i Tammerfors har man placerat ett spionmuseum ( Vakoilumuseo på finska). Det grundades av Teppo Turja år 1998 och påstår sig vara världens första museum tillägnat internationellt spionage och underrättelseverksamhet. Att det hamnade i Finland lär bero på att landet som neutral buffertzon mellan Nato och kommunistländerna i Östeuropa spelade en nyckelroll i det hemliga spelet under kalla kriget. Muséet ligger i en källare och här visas såväl gamla krypteringsverktyg (från Antiken till idag) och avlyssningsutrustning. Mycket är dock byggt kring informationstavlor som berättar om kända spioner som Mata Hari, Kim Philby, Stig Bergling och Arne Treholt (och otaliga fler). Tyvärr är muséet sparsamt skyltat på engelska och inte alls på svenska men man får ett häfte vid entrén på det språk man väljer (svenska och engelska finns tillgängligt, jag vågar inte gå i god för andra språk). ...

Soluret i Genève

Bild
 På piren Quai Bezanson-Hugues vid Genèvesjön står detta solur som kallas  Cadran Genevois du Lac. Det är ett s.k. armilärsolur , det vill säga en armilärsfär (normalt ett antikt astronomiskt verktyg där ett skelett av metallringar visar himlafenomen) som används för att istället visa tiden med hjälp av en skugga från pilen som pekar mot Nordpolen. Genève är ju känt för sina urmakare och därför finns många referenser till klockor i staden. Just det här soluret är en gåva till staden från lyxurmakarfirman  Gübelin med anledning av dennes hundraårsdag 1974 Förutom att visa tiden så förklarar detta solur också ett annat märkligt fenomen nämligen tidsekvationen. Om man tittar på sin klocka och sedan tittar på ett solur så är dessa sällan i exakt synk, det kan skilja upp till en kvart åt vardera hållet. Detta beror på att vi människor har bestämt att alla dygn ska vara exakt tjugofyra timmar långa men under ett varv runt solen så roterar inte jorden runt sin axel i en exakt...

Plečniks gatlykta

Bild
 Intill  Kongresstorget  i Ljubljana  står den här särpräglade gatlyktan i form av en räfflad dorisk kolonn. Den är ett verk av den berömde slovenske arkitekten  Jože Plečnik  som har utformat mycket av arkitekturen i staden. När Jože Plečnik återvände till sin hemstad från Första Världskriget 1920 hade Slovenien precis blivit en del av det nybildade Jugoslavien efter flera hundra år som en habsburgsk österrikisk provins. Fortfarande idag känns staden mer som Österrike än som de andra delarna av det forna Jugoslavien. Plečnik hade dock ett helt annat ideal, han ville utforma staden som ett nytt Aten med klassisk arkitektur. Delar av inspirationen kom från stadens romerska förflutna som Emona, Ibland talar man till och med om Plečniks Ljubljana eftersom han utformade staden i så hög grad. Plečnik ansåg att även nyttoföremål behövde en konstnärlig utformning och formade därför gatlyktor i form av antika doriska eller joniska kolonner. Den här doriska lyk...

Maratonstenen i Sollentuna

Bild
 Utanför Sollentuna kyrka står denna räfflade doriska granitpelare. Den markerar punkten där maratonloppet under Stockholms-OS 1912 vände efter 20 100 meters löpning. Start och mål var vid Stockholms stadion och det var här vid Sollentuna kyrka som man löparna vände och sprang tillbaka mot stadion. Loppet vanns av den irlandsfödde sydafrikanen Kennedy Kane McArthur  men här vid vändpunkten ledde hans landsman Christopher Gitsham . Många har nog också hört historien om den japanske löparen som irrade bort sig och bröt men som aldrig meddelade någon detta ("japanen som försvann") men det finns också en mer tragisk historia om portugisen  Francisco Lázaro  som dog av värmeslag på vägen tillbaka till stadion. OS-kommittén gav ett startbidrag om 200 kronor för ett minnesmärke vid vändpunkten och pelaren skänktes av Granitindustri AB . Arkitekten Torben Grut (som även ritade själva Stockholms stadion) ritade pelaren och den avtäcktes vid en ceremoni 1913. Vid några...

Loket utanför Narviks museum

Bild
  Narviks museum , som ligger i järnvägens gamla administrationsbyggnad, grundades ursprungligen för att berätta historien om järnvägslinjen  Ofotbanen . Ett led i detta var införskaffande av det äldre lok som står utanför muséet. Museiloket är är av modellen NSB El 12 (den norska motsvarigheten till SJ:s dm-lok). Det byggdes på 1950-talet för att dra malmtågen från Kiruna till Narvik. Loket består av sammanfogade lokhalvor (detta exemplar är sektionerna 2119 och 2120). Det köptes in till muséet år 1992 och har sedan dess stått som ett minnesmärke över den för staden Narvik så viktiga tågtrafiken.

Valdag - platser som minner om svensk demokratis historia

 I dag går Sverige till val, även om över 40 procent av väljarkåren faktiskt redan har förtidsröstat. Sent ikväll vet vi hur valet har gått. Jag tänkte med anledning av valet ägna bloggen åt att tipsa om platser som minner om det svenska folkstyrets historia. Sverige har faktiskt alltid haft ett ganska stort inslag av folkstyre. Under medeltiden var landet en valmonarki (även om det givetvis endast var en mycket liten elit som hade rösträtt). Åtminstone sedan Magnus Ladulås skedde dessa val vid  Mora stenar . I dag finns ett litet skyddshus där minnestenar från dessa val bevarats på platsen (som idag ligger i Knivsta kommun utanför Uppsala). Den sista kung som valdes genom ett sådant kungaval var Gustav Eriksson Vasa . Han drev senare igenom att monarkin gick i arv. Valet av Giustav Vasa skedd på kyrkbacken utanför  Strängnäs domkyrka . Nästa steg i den demokratiska utvecklingen kom under 1800-talet när först ståndsriksdagen avskaffades och rösträtten sedan vidgades till ...