Platser Du inte visste att Du ville besöka

 På Marstallplatz utanför  Münchenresidenset  står den här fontänen med en staty av rättvisegudinnan Justitia i. Det är en minnesfontän över den bayerska kungaättens sista medlem, kronprins Rupprecht. Rupprecht föddes 1869 som son och arvtagare till Bayerns siste kund Ludwig III. Han gjorde militär karriär men efter Första Världskriget så föll det tyska kejsardömet och med det även den lokala monarkin i Bayern som blev en republik. När Ludwig III avled 1921 så utropade sig Rupprecht till kung och det fanns monarkister som stödde hans krav men republiken bestod. Rupprecht var uttalad anti-nazist och tvingades därför i exil 1939. Hans familj deporterades till koncentrationsläger när det framkom att han fortfarande ville återupprätta den bayerska monarkin när Hitler väl föll men överlevde vistelsen. Rupprecht avled 1955 och sörjdes av många i Bayern. Konstnären Bernhard Bleeker  skulpterade denna minnesfontän som invigdes 1959. Förutom sina vanliga vågskålar håller J...

 I den transsylvaniska staden  Sighișoara  står denna byst föreställande en ung man. Den unge mannen är den ungerska nationalskalden och revolutionären Sandor Petofi. Sandor Petrovics (som hans dopnamn löd) var egentligen ett exempel på det etniskt blandade Centraleuropa vid den här tiden. Hans far var från Serbien och hans mor var slovakiska. Fadern talade dock ungerska och det var i Ungern som Sandor föddes 1823 och växte upp med ungerska som modersmål. Han engagerade sig i den tidens liberala och radikala rörelser och intresserade sig också för Ungerns frihet. Under revolutionsåret 1848 var han ledande inom det ungerska upproret. Han var också poet och började utveckla det ungerska språket inom kulturlivet (där tyskan dominerade). Men han var också soldat och som sådan var han ofta i Transsylvanien. Den 31 juli 1849 tros han ha stupat utanför Sighișoara i det som kallas slaget vid Segesvár mot den ryska armén. Hans kvarlevor har dock inte hittats i massgravarna o...

 En av de främsta sevärdheterna i den transsylvaniska staden  Sighișoara  är det kända klocktornet. Klocktornet var den huvudsakliga entrén till det medeltida citadellet Sighișoara och ett försvarstorn. Till skillnad från de andra klocktornen så förvaltades inte klocktornet av ett specifikt hantverksgille utan var en allmän byggnad. Det är faktiskt rimligt att kalla det för stadens första stadshus då det i flera år, fram til 1656 hyste stadens administration. Tornet började byggas på 1200-talet men stod färdigt först på 1300-talet. Det är 64 meter högt och synligt från hela staden. Taket ser lite annorlunda ut då det är lagt under barocken. Förutom att hysa stadens administration så har detta torn naturligtvis också en klocka med ett traditionellt urverk.men sedan 1964 har man lagt till en elektrisk motor. Flera små figurer finns som visas, t.ex. de sju dagsfigurerna som symboliserar veckodagarna (solen för söndag, månen för måndag och sedan olika gudasymboler för de...

 På stora torget i Sibiu  i Transsylvanien står den här statyn. Den står precis framför det palats som i dag hyser stadens konstmuseum men som en gång var denne mans residens. Hans namn var Samuel von Brukenthal och han var en av de allra viktigaste transsylvansk-saxiska personerna genom historien.   Samuel von Brukenthal föddes 1721 i en transsylvansk-saxisk familj. Han var den ende person med denna bakgrund som lyckades nå fram till de allra högsta ämbetena i Österrike under 1700-talet. Han utbildade sig till jurist och spenderade flera år i Wien. Där föddes hans stora intresse för konst och litteratur och han började bygga upp en av den tidens främsta samlingar. Han kom att bli kejsarinnan Maria Theresias  förtrogna rådgivare och mellan åren 1777-1787 var han officiell guvernör i Transsylvanien. Som sådan var han i högsta grad ett barn av sin tid, upplysningen, och genomförde flera reformer av regionens administration, utbildningsväsende och jordbruk. Han lä...

 En av de främsta sevärdheterna i staden  Sighișoara  i Transsylvanien är ett tämligen ordinärt gammalt hus som i dag hyser en restaurang. I detta hus föddes dock en av Rumäniens mest mytomspunna personer - Vlad Tepes eller Dracula. Historien börjar med att en av tronpretendenterna i kungadömet Valakiet reste runt i Centraleuropa för att få assistans i sina krav. I sin ungdom hade han skickats som gisslan till den tysk-romerske kejsaren och ungerske kungen Sigismund av Luxemburg  och denne lät honom bli medlem i Drakorden. Därför blev han känd i historien som Vlad Dracul, alltså Vlad Draken. Mellan åren 1431 och 1435, när Valakiet var under osmansk belägring sökte Vlad asyl i Sighișoara med sin gravida hustru. De bodde i just det hus som i dag bär hans namn och det var här som hans son föddes. Då fadern var Vlad Dracul så kom sonen att bli känd som Vlad Dracula, drakens son. De kom båda att styra Valakiet och de kom båda att hamna i konflikt med många fiender, int...

 Utanför  Nederluleå kyrka  i  Gammelstads kyrkby  står den här stenen med inskription som jag först misstog för en grav. Det är det inte, det är en ren minnessten rest år 1932 av Nederluleå hembygdsgille  för att hedra Sveriges mest framgångsrika prästfamilj som hade rötterna i en by i församlingen. Ärkebiskopen Erik Benzelius den äldre föddes år 1632 som Erik Henriksson i Bensbyn i Nederluleå församling. När han började studera till präst i Uppsala tog han ett latinskt namn och valde då en latinsk form av namnet på sin hemby. Han blev professor i teologi 1665 och senare biskop i Strängnäs. Han valdes till ärkebiskop år 1700. Som sådan ledde han arbetet med den bibelöversättning som kallas Karl XII:s bibel. Han avled 1709. Erik Benzelius fick fjorton barn, sju söner och sju döttrar. Tre av sönerna kom själva att bli biskopar. Erik Benzelius d.y, valdes till ärkebiskop 1742 men hann inte formellt tillträda innan han avled 1743. Hans yngre bror Jacob Benze...