Platser Du inte visste att Du ville besöka

 Den här ståtliga fontänen står på torget Freyung i Wien. Den kallas för Austriabrunnen  och är fylld av symbolik och allegorier. Kejsaren Ferdinand I försåg staden Wien med dess första moderna vattenledningsnät. Som tack installerade man den här brunnen till hans ära. Brunnen byggdes mellan åren 1844 och 1846 och är ett verk av konstnären Ludwig von Schwanthaler. Ludwig von Schwanthaler var visserligen en av sin tids mest framstående skulptörer men han var född utanför själva kejsardömet och tysk medborgare, vilket väckte en del ont blod i staden vid tillfället. Fontänen är icke desto mindre fylld av allegorier över kejsardömets förträfflighet. Kvinnan på toppen av fontänen med en sköld är en personifikation av själva kejsardömet Österrike. De fyra figurerna nedanför är personifikationer över det dåvarande rikets fyra största floder - Donau, Elbe, Vistula och Po . Dessa rinner ut i Svarta havet, Nordsjön, Östersjön och Adriatiska havet och det symboliserar Österrikes domi...

 Det här är en plats som man kanske vet att man vill besöka men som de flesta besökare nog också vet inte riktigt är vad den utger sig för att vara. Guiliettas balkong  sägs vara den balkong där Shakespeares Julia Capulet möter sin Romeo. Egentligen är balkongen från 1930-talet och Shakespeare nämner inte ens en balkong i pjäsens manus, bara att Julia visar sig i ett fönster (men så gott som alla uppsättningar låter henne stå på just en balkong). Det här är den verkliga historien. På medeltiden drabbades Verona av strider mellan familjer och politiska fraktioner. Dante Aligheri sökte under denna period sin tillflykt till Verona (mer om detta i framtida inlägg) och stiftade bekantskap med dessa fraktionsstrider. I sin gudomliga komedi nämner han två familjer i en och samma vers. " Kom och se Montecchi och Cappelletti... som redan drabbats av sorg " skrev poeten och det fick framtida krönikörer att dra slutsatsen att just dessa familjer stred mot varandra och hade drabbats a...

 Mitt i  Genèves gamla stad  ligger stadens stora kyrka, S:t Pierres katedral. Bakom den imponerande fasaden med nyklassicistiska grekiska kolonner från 1700-talet finns en betydligt äldre gotisk kyrka. Dess historiska betydelse är svår att mäta då denna katedral var centrum för den reformerta protestantismens genombrott. Det har funnits någon sorts religiöst bönehus på den här platsen sedan 300-talet. Den nuvarande katedralen började byggas år 1160 i romansk stil (då givetvis som en katolsk katedral). Som de flesta medeltida kyrkor byggdes den ut och om under flera hundra år. Det var på 1200-talet som den i huvudsak stod färdig och den hade då fått en gotisk prägel. Reformatorn Jean Calvin kom till republiken Genève på 1530-talet och här fick hans idéer snabbt fotfäste. Staden övergick till protestantismen 1536 och Calvin predikade länge i S:t Pierre. Övergången till protestantismen innebar att predikstolen flyttades till sin nuvarande plats mitt i kyrkan. Den protestan...

 I det gamla industriområdet Finlay  (mer om detta mycket intressanta område i framtida inlägg) i Tammerfors har man placerat ett spionmuseum ( Vakoilumuseo på finska). Det grundades av Teppo Turja år 1998 och påstår sig vara världens första museum tillägnat internationellt spionage och underrättelseverksamhet. Att det hamnade i Finland lär bero på att landet som neutral buffertzon mellan Nato och kommunistländerna i Östeuropa spelade en nyckelroll i det hemliga spelet under kalla kriget. Muséet ligger i en källare och här visas såväl gamla krypteringsverktyg (från Antiken till idag) och avlyssningsutrustning. Mycket är dock byggt kring informationstavlor som berättar om kända spioner som Mata Hari, Kim Philby, Stig Bergling och Arne Treholt (och otaliga fler). Tyvärr är muséet sparsamt skyltat på engelska och inte alls på svenska men man får ett häfte vid entrén på det språk man väljer (svenska och engelska finns tillgängligt, jag vågar inte gå i god för andra språk). ...

 På piren Quai Bezanson-Hugues vid Genèvesjön står detta solur som kallas  Cadran Genevois du Lac. Det är ett s.k. armilärsolur , det vill säga en armilärsfär (normalt ett antikt astronomiskt verktyg där ett skelett av metallringar visar himlafenomen) som används för att istället visa tiden med hjälp av en skugga från pilen som pekar mot Nordpolen. Genève är ju känt för sina urmakare och därför finns många referenser till klockor i staden. Just det här soluret är en gåva till staden från lyxurmakarfirman  Gübelin med anledning av dennes hundraårsdag 1974 Förutom att visa tiden så förklarar detta solur också ett annat märkligt fenomen nämligen tidsekvationen. Om man tittar på sin klocka och sedan tittar på ett solur så är dessa sällan i exakt synk, det kan skilja upp till en kvart åt vardera hållet. Detta beror på att vi människor har bestämt att alla dygn ska vara exakt tjugofyra timmar långa men under ett varv runt solen så roterar inte jorden runt sin axel i en exakt...

 Intill  Kongresstorget  i Ljubljana  står den här särpräglade gatlyktan i form av en räfflad dorisk kolonn. Den är ett verk av den berömde slovenske arkitekten  Jože Plečnik  som har utformat mycket av arkitekturen i staden. När Jože Plečnik återvände till sin hemstad från Första Världskriget 1920 hade Slovenien precis blivit en del av det nybildade Jugoslavien efter flera hundra år som en habsburgsk österrikisk provins. Fortfarande idag känns staden mer som Österrike än som de andra delarna av det forna Jugoslavien. Plečnik hade dock ett helt annat ideal, han ville utforma staden som ett nytt Aten med klassisk arkitektur. Delar av inspirationen kom från stadens romerska förflutna som Emona, Ibland talar man till och med om Plečniks Ljubljana eftersom han utformade staden i så hög grad. Plečnik ansåg att även nyttoföremål behövde en konstnärlig utformning och formade därför gatlyktor i form av antika doriska eller joniska kolonner. Den här doriska lyk...