Platser Du inte visste att Du ville besöka

 I dag är ju Transsylvanien en ganska självklar del av Rumänien men så har inte alltid varit fallet. Förutom det kortlivade storrumänska väldet under  Mihai Viteazul  så har Transsylvanien ofta tillhört någon av de omgivande stormakterna. Befolkningen var blandad men rumäner var den största folkgruppen. År 1892 undertecknade ett antal rumänska transsylvanier ett brev till kejsaren Frans Joseph av Österrike-Ungern där de krävde lika rättigheter för den rumänska befolkningen i området. Brevet undertecknades i Cluj Napoca  och undertecknarna har kommit att kallas memorandister. Två år senare, år 1894, slog de habsburgska myndigheterna ned på vad de uppfattade som upprorsmakare och arresterade memorandisterna. De dömdes i domstol och hamnade i fängelse. Ett ingripande av den rumänske kungen fick dock myndigheterna att backa och memorandisterna frikändes i en ny rättegång. Hundra år senare, år 1994, restes det här monumentet i Cluj Napoca för att hedra deras minne. Monum...

 I dag är det återigen Veterandagen då vi uppmärksammar de svenskar som tjänstgjort i andra länder, ofta i FN-tjänst. Veteranmonument för att hedra dessa finns i många svenska städer, förra året skrev jag om det i  Östersund . I år uppmanar jag det som finns i Luleå , residensstaden i Norrbottens län. Monumentet invigdes denna dag år 2022 i Hermelinparken i centrala Luleå, direkt framför Norrbottens länsmuseum. Ett medborgarförslag hade inkommit som ville ha ett Veteranmonument. Detta monument uppmärksammar även de stupade soldaterna och inskriptionen på stenen lyder Hedra de veterander som gjort en insats för freden. Minns de stupade.  PÅ Veterandagen sker kransnedlägning och en ceremoni framför stenen.

 Det här tornet med oktagonal bas finns i den rumänska staden Sibiu. Det började byggas åren efter 1450 i samband med att man byggde stadens tredje, yttre försvarslinje. Tornets ursprungliga namn är  Turnul Archebuzierilor (arkebusjärtornet). Det kallades så eftersom det var ett försvarstorn där man använde handeldvapen, s.k. arkebuser, för att försvara staden. I tyskspråkiga källor förekommer namnet Der Armbrusterturm (arborstskyttetornet) vilket visar att det kanske inte bara var handeldvapen som användes här. Senare fick tornet namnet  Turnul Pânzarilor  (Vövartornet) eftersom försvaret av det lades över på stadens skrå för linnevävare vid en omorganisation av stadens försvar.

 Det är alltid roligt att prova lokala rätter när man är ute och reser. I Transsylvanien är den här kålpuddingen mycket populär. Den kallas för  Varză à la Cluj (kål från Cluj) och består av ris, surkål och köttfärs. På bilden serveras den med fläsklägg. Varză à la Cluj nämns första gången redan 1695 i en lokal kokbok av  Miklós Misztótfalusi. Det ursprungliga receptet saknade ris och bestod endast av kål varvad med köttfärs. Rätten har beskrivits som en dekonstruerad variant av de rumänska kåldolmarna sarmale då den innehåller samma ingredienser men i gratängform. På restaurang är det vanligt att servera den med fläsklägg eller annat kött som tillbehör men det är inte nödvändigt (men gott). I dag är köttfärsen oftast blandfärs och kryddningen som ger den speciella smaken består av lök, paprika, kyndel och dill. Ofta serveras gräddfil till. Jag ät rätten på den förmodligen mest klassiska restaurangen för ändamålet, Varzarie i Cluj Napoca. Ett besök på denna restaurang fr...

 I dag ska jag tipsa om ett kanske för den här bloggen ovanligt resmål. Jag får erkänna att det kanske inte är den typ av platser jag brukar besöka men det kan verkligen vara ett trevligt utflyktsmål, särskilt för barnfamiljer. Aspuddsparken  är en av Stockholms största parklekar och det är mer än en lekplats. Parkleken drivs av Djur och Kul i Stockholm AB  och fokus är på svenska lantraser av olika djur. Här finns vädurskaniner, getter, hästar m.m. Barnen kan mata och klappa djuren. Parkleken är mycket populär och har cirka 130 000 besökare om året. En bra plats för den som vill spendera en eftermiddag med svenska djur.

  Transsylvanien i nuvarande Rumänien var en gång, liksom större delen av Östeuropa, mycket etniskt blandat med tyskar, ungrare och rumäner boende sida vid sida. Tyskarna (saxare kallas de i området) var ofta i majoritet och alla städer har förutom rumänska även tyska namn. Staden Sibiu är på tyska känd som Hermannstadt. Den evangeliskt-lutherska katedralen i staden byggdes på 1300-talet i gotisk stil, då som en katolsk kyrka. Den byggdes över ruinerna av en tidigare romansk kyrka från 1100-talet. Den imponerande altarsatsen vid ingången är från den katolska tiden. På 1500-talet började Johannes Honter konvertera de transsylvaniska saxarna till lutherdomen och katedralen blev nu en evangeliskt-luthersk kyrka och den tillhör fortfarande den lutherska kyrkan i Transsylvanien. Den var länge gravkyrka för stadens borgmästare och överklass men den traditionen förbjöds på 1700-ttalet. Det 73,34 meter höga tornet är ett av stadens landmärken och kan ses från de flesta delar av den gamla...