Inlägg

Mora stenar

Bild
 Fram till Gustav Vasa så valdes svenska kungar i kungaval på tingen, det vi kallar en valmonarki. Det var den svenska världsliga och kyrkliga eliten som valde kungen. Åtminstone från och med valet av Magnus Ladulås år 1275 skedde dessa val vid Mora äng i det som i dag är Knivsta kommun utanför Uppsala. Efter kungavalet klev den nyvalde kungen upp på en sten - kungsstenen - och ristade sedan en minnessten. Därefter var kungen tvungen att resa på en Eriksgata och bli erkänd i alla landskap innan han kunde krönas i Uppsala. Kungsstenen har varit försvunnen i minst 500 år. Kanske är den förstörd eller gömd. På 1770-talet byggde man dock ett litet skyddshus där man placerade nio bevarade minnesstenar. Byggnaden räknas som Sveriges äldsta museibyggnad och ritades av fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Wijnblad . De nio stenfragmenten i huset har identifierats som de minnesstenar som restes över kungar som E rik av Pommern, Karl Knutsson Bonde och Albrekt av Mecklenburg . Den ...

Till minne av krigets civila offer

Bild
 Mycket i den italienska staden Verona  kretsar förstås kring världens mest kända kärlekspar - Romeo och Julia - och till dessa kommer jag återkomma i framtida inlägg. I parken  Giardini Pradaval står den här statyn av ett annat par och deras lilla barn. Det är dock inget egentligt kärlekspar - utan faktiskt en sorts symbol för hela mänskligheten. Statygruppen i brons heter  Monumento ai Caduti Civili di Guerra, till minne av krigets civila offer, och är ett verk av skulptören Nereo Costantini från år 1969. Det är tillägnat alla civila offer för krig som alltså symboliseras av en naken man, en naken kvinna och ett naket barn. Det är ett krigsminne som inte ärar fallna soldater utan just de civila offer som krig alltid skördar. Orsaken till att statyn står här i en park i Verona är enkel men tragisk. När Mussolinis fascistregim föll i slutet av Andra Världskriget upprättade nazisterna en republik i norra Italien, Salòrepubliken. Verona var en central del av denna...

De många legenderna kring det gamla rådhuset i Brno

Bild
 Den äldsta byggnaden i Brno , Tjeckiens näst största stad och den största i Mähren, är stadens gamla rådhus som byggdes någon gång i mitten av 1200-talet. Byggnaden var säte för stadens administration från runt år 1300 och fram till 1935. Den omges av väldigt många myter av varierande trovärdighetsgrad och det är kanske främst dessa historier som lockar turister hit. Det berättas att när rådhuset skulle byggas så anlitade stadens åldermän den kände byggmästaren Anton Pilgram från Prag (känd för att bland annat ha lett arbetet med  Stefansdomen  i Wien). Parterna kom överens som en ersättning om tre pund silver samt omkostnader för löner men Pilgram kom senare att inse att bygget skulle kosta mer så han bad om ett tillägg. De styrande i staden gav dock med sig på villkor att ersättningen skulle betalas ut först när bygget var klart. Detta förnärmade byggmästaren något oerhört så han beordrade den stenhuggare som arbetade med utsmyckningen av entrén att göra det högsta or...

Jet d'eau - vattenkaskader i Genève .

Bild
 Vid  Quai du Général-Guisan  där floden Rhône flyter ut i Genèvesjön  finns en av staden Genèves mest berömda sevärdheter - Le Jet d'eau. Två stora pumpar sprutar här ut 500 liter vatten i sekunden med en fart av 200 kilometer i timmen vilket skapar en vattenkaskad som skjuter 140 meter upp i luften. Ursprungligen installerades denna som en säkerhetsventil i det hydrauliska system som försåg stadens hantverkare med energi. Det skedde redan år 1886. Fontäneffekten blev dock snabbt uppskattad, inte minst av turister, och år 1891 flyttades pumparna till sin nuvarande plats i sjön. Sedan dess är de en av stadens största turistattraktioner. Då var höjden på kaskaden endast 30 meter men efter en uppgradering 1951 når den sin nuvarande höjd på 140 meter. Den är därmed synlig för nästan alla som promenerar vid vattnet i Genève, både från sjön och från Rhône.

Mariakolonnen i Cluj Napoca

Bild
 I många centraleuropeiska städer finns s.k pestkolonner  som minner om stora sjukdomsutbrott och som är menade som en sorts tacksägelse till Gud från de överlevande. Ofta är de tillägnade den heliga jungfrun (och kallas då vanligen Mariakolonner ). Resandet av dessa ingick också i den katolska motreformationens arbete för att stärka den katolska tron. Mellan åren 1738-1742 drabbades stora delar av Centraleuropa av en pestepidemi. Den skördade tusentals offer bara i Transsylvanien. När utbrottet var över så beslutade den katolska överheten i Cluj Napoca att en Mariakolonn skulle resas, Kolonnen står på ett litet  torg vid korsningen mellan gatorna Universității och Mihail Kogălniceanu.  Den restes år 1744 och är ett verk av den österrikiske konstnären  Anton Schuchbauer.  En intressant sak att notera är att kolonnen monterades ned år 1959 av den dåvarande rumänska kommunistregimen. Den återställdes på sin plats efter kommunismens fall.

Åbo ortodoxa kyrka

Bild
 Mitt vid det centrala torget i Åbo  står denna kyrka. Det är stadens ortodoxa kyrka som formellt heter  Heliga martyrkejsarinnan Aleksandras kyrka  men som ofta just kallas Åbo ortodoxa kyrka. Byggnaden är ritad av arkitekten Carl Ludvig Engel  och uppfördes mellan åren 1839 och 1845. När Sverige förlorade sin östra, huvudsakligen finskspråkiga, rikshalva till Ryssland år 1809 så inrättade tsaren Storhertigdömet Finland inom det ryska imperiet. Många ryska militärer skickades till Finland och många just till Åbo. En ortodox församling växte fram som till en början firade sina gudstjänster i tillfälliga lokaler. Till sist uppdrog tsar Nikolaj I år Engel att rita en kyrka i nyklassisk stil. Ikonostasen hämtades från Valamo kloster. Ikonen på podiet ( analogion ) framför ikonostasen föreställer det helgon kyrkan är tillägnad - martyrkejsarinnan Aleksandra. Hon var enligt traditionen gift med den romerske kejsaren Dioclatianus men blev så påverkad av S:t Görans ma...

Vodnikov trg (Vodniktorget) i Ljubljana

Bild
 Ljubljanas stadskärna är inte särskilt stor och om man rör sig mot uppgången till fästningen på en klippa ovanför (mer om denna i framtida inlägg) så kommer man fram till ett litet torg med försäljning av mat i små stånd. Torgets entré domineras av en staty föreställande en man där sockeln har inskriptionen Vodnik. Den avbildade mannen är den slovenske poeten, tidningsmannen, läraren och upplysningsmannen Valentin Vodnik (1758-1819) och torget bär hans namn - Vodnikov trg. Slovenien var länge en del av det österrikiska kejsardömet och senare dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Tyska var det naturliga språket i bildade kretsar liksom inom administrationen. Det slaviska folkspråket såg man ned på och det fick ingen uppmärksamhet. I slutet av 1700-talet skedde i Slovenien (som på många andra håll i Europa) ett nationellt uppvaknande . Valentin Vodnikov var en ledande person i denna rörelse. Han skrev dikter och grammatikböcker på slovenska och var därmed betydelsefull inte bara som för...