Platser Du inte visste att Du ville besöka

 Staden Sibiu (på tyska Hermannstadt ) i Transsylvanien är känd för ett märkligt arkitektoniskt fenomen. Flera av husen i den gamla staden har högt belägna fönsterkarmar i taken som ser ut som ögon. Därför kallas staden för "staden med ögon" eller "staden som aldrig sover", Fenomenet är känt sedan 1400-talet och då det bara uppträder i Sibiu och den omgivande regionen så är det sannolikt att det utvecklades här. En del har spekulerat i att man gav husen "ögon" för att skrämma invånarna eller få dem att känna sig övervakade men sanningen är nog betydligt enklare än så. Det här är helt enkelt en sorts ventilationssystem för husens vindar. Icke desto mindre kom det att bli en unik del av stadens barockarkitektur. De flesta hus med denna typ av ögon som man kan se idag är från 1700-talet. Bilderna visar några hus vid stadens stora torg  Piața Mare.

 Rumäniens äldsta smidesjärnbro ligger i den transsylvaniska staden Sibiu  och omges av många legender på grund av sitt ovanliga namn. Bron kallas nämligen för Lögnernas bro. Denna gångbro från 1859 förbinder Lilla torget ( Piața Mică ) med Huet-torget ( Piața Huet ) genom att vara en övergång över Strada Ocnei.  Fram till Andra Världskriget hade Sibiu en mycket stor tyskspråkig befolkning (den var i majoritet) och bron hade ursprungligen det tyska namnet Liegensbrücke , den liggande bron. Ganska snart kom namnet dock att förvanskas till Lügensbrücke , lögnernas bro, och med namnbytet började legenderna om varför den heter så frodas. Den vanligaste myten är att bron ska kollapsa om någon uttalar en osanning på den (en förutsägelse som ju rimligen redan borde ha slagit in). Något mer trovärdiga är historierna om att stadens köpmän följde gående över bron och försökte erbjuda dem dåliga avtal (den som blev påkommen ska ha kastats från bron), att kadetter från militärak...

 I dag är det Kristi Himmelsfärds dag  eller " Kristi Flygare "   som en del vanvördigt säger. Därför ägnar jag detta blogginlägg åt lite platser som minner om olika typer av flygfärder. Det finns naturligtvis många krigsmuséer, som t.ex.  Revolutionsmuséet i Havanna , som visar gamla flygplan som använts i strid, Några av dem sticker dock ut lite extra. Rijksmuseum  i Amsterdam är ju normalt ett museum som visar konst. Här finns dock också ett  stridsflygplan från Första Världskriget  som ett exempel på holländsk ingenjörskonst. Ett mer traditionellt men fantastiskt fint krigsmuseum till stor del tillägnat flyget är  Seaplane Harbour  i Tallinn. Förutom flyg finns här flyktingbåtar och inte minst en u-båt. En annan plats med flygplanshistoria, denna gång märkligt nog på en badstrand, är  Aero Beach  i Entebbe (en stad som ju i sig själv är mest känd för sin flygplats)., Alla flygturer når ju dessvärre inte sin destination, Ibland g...

 Den här musikpaviljongen ("bandstand" som de ofta kallas på engelska) står i  Kalemagdanparken  i Serbiens huvudstad Belgrad. Det fanns redan från tidigt 1900-tal en tradition av att framföra militärmarscher och dansmusik i Kalemagdanparken. De scener och strukturer som då användes är dock rivna. Den nuvarande paviljongen återknyter till den traditionen men är av ganska sent datum. Den invigdes 16 april 2004 med en konsert av polisens musikkår. Den används regelbundet för utomhuskonserter och här framförs framförallt jazzmusik.

 När jag besöker  mina föräldrars sommarstuga  i Hälleviksstrand på Orust så brukar vi ganska ofta göra en tur till Tavlebords honungsgård i Tegneby. Det är en trevlig plats, inte minst för barn och deras föräldrar. Tavlebord är både en gård där det produceras honung med tillhörande gårdsbutik, ett litet pedagogiskt museum över bin och honungsproduktion, ett café och till och med ett litet vandrarhem där man bor i hus byggda för att likna en bikupa. Grunden är förstås honungsproduktionen. Här kan man köpa nyslungad honung av olika slag men också gå runt och se utställningen om bins liv. Därefter kan man fika i det lilla fiket på gården. Här finns hammockar på gården och en liten lekplats för barnen. Det är helt enkelt ett litet andningshål mitt på Orust.

 London är fullt av olika krigsmonument som hedrar stupade soldater i olika krig. Det här monumentet står i Hyde Park och är tillägnat de kavallerister som stupade i de två världskrigen. Monumentet avtäcktes i maj 1924 (då givetvis endast tillägnat de stupade i det första Världskriget) men hade förberetts av en kommitté sedan 1920. Sockeln ritades av arkitekten John Burnett och själva statyn är skapad av Adrian Jones . Jones är känd just för att ha skulpterat hästar och ryttarstatyer. Monumentet över de fallna kavalleristerna är en staty över helgonet S:t Göran ( S:t George på engelska) som kliver med sin häst över en drake. Man får förmoda att detta skyddshelgon för England i detta fall symboliserar det segrande brittiska imperiet. Monumentet stod ursprungligen en bit bort men flyttades till sin nuvarande plats 1961 då vägen breddades.