Platser Du inte visste att Du ville besöka

 Få länder har en så tydlig nationalrätt som Schweiz. Det lilla alplandet med sina många kantoner är åtminstone sedan landets ostproducenter på 1930-talet drog igång en kampanj för att lansera den som sådan överens om att fondue  är en schweizisk specialitet. Ursprungligen föddes maträtten på den schweiziska landsbygden som ett sätt att ta tillvara gammal hårdost och torrt bröd under vinterhalvåret. Det finns flera varianter men den mest klassiska kallas fondue moitié moitié (hälften hälften) och består av två ostar, oftast Gruyère och  Vacherin Fribourgeois,  som smälts ned i en kastrull. Kastrullen hålls varm genom att placeras över en gaslåga eller ett värmeljus och på det sättet stelnar inte den smälta osten. Man äter genom att doppa bröd i grytan med en särrskild lång gaffel, s.k. fonduegaffel . Det finns varianter där man t.ex. kan doppa kött i olja som tillagningsmetod men en klassisk ostfondue är originalet. Gott, men kanske inte det mest mättande man kan äta...

 I Jardin des Alpes  precis intill strandpromenaden vid Genévesjön kan man se det här ståtliga neo-gotiska monumentet. Det är faktiskt ett mausoleum och har en fascinerande historia. Karl II föddes 1804 som som till hertigen av det numera upplösta tyska hertigdömet Brunswick . På grund av den geopolitiska situationen under det tidiga 1800-talet verkar han ha spenderat mycket tid för att försvara sin rätt till hertigtiteln som han ärvde 1815 men på grund av sin låga ålder tillträdde först 1823. Han försökte upprätthålla en absolut monarki under revolutionsåret 1830 men det slutade med att han tvingades bort (delvis på grund av folkliga krav och delvis på grund av intriger inom det Tyska Förbundet) mot slutet av året. Hans bror tog över hertigtiteln året därpå. Karl bodde därefter i London och Paris. Han är känd för att ha förlorat det berömda schackpartiet som kallas " Operaspelet "  mot Paul Morphy 1858. När det tysk-franska kriget bröt ut 1870 flydde han till Genève där...

 I sin bok Commentarii de bello gallico berättar Julius Caesar  hur han år 58 f.Kr lät riva en träbro över floden  Rhône för att stoppa helvetiernas attack. Detta är det första skriftliga omnämnandet av den schweiziska staden Genève . Just den plats, en ö i flodens utlopp i Genèvesjön, där träbron Caesar rev låg kom på medeltiden att husa ett betydligt större försvarsverk. Fästningen byggdes mellan 1215 och 1219 på order av biskopen Aymon de Grandson i syfte att försvara staden mot grannen Savoyen . Detta misslyckades den dock med och greve Amadeus V av Savoyen  intog fästningen år 1287 och lät då bränna de dåvarande trätornen. På 1300-talet byggdes  Château de l'Île  upp igen i sten med ett rejält klocktorn. På 1500-talet hade fästningen förlorat sin betydelse som försvarsverk och användes som fängelse, bland annat för många genevska motståndsmän som bekämpade det savoyiska styret. En av dessa var  Philibert Berthelier som år 1519 avrättades ...

 I trakten kring Sibiu (på tyska Hermannstadt ) är det populärt att äta denna kaka till efterrätt, ofta med sylt. Den kallas Lichiu på rumänska eller Hanklich  på tyska. Anledningen till att jag är noga med att lista även det tyska namnet på bakverket i fråga är att detta är ett gott exempel på transsylvansk-saxisk matkonst (i detta fall en sötsak). Basen är en söt och tunn degbotten som sedan toppas med mannagryn, ägg, socker och gräddfil. Den serveras ofta med sylt eller färska frukter och bär. I Sibiu serveras den på flera restauranger. 

 På toppen av det berg som hyser den lilla staden  Sighișoara  i Transsylvanien ligger  Biserica din Deal (kyrkan på kullen) och på dess gård kan man om man tittar noga finna denna sten med inskriptionen Den Toten Helden (de döda hjältarna). De döda hjältarna som omnämns i inskriptionen var de unga män av transsylvanisk-saxisk (tyskspråkig) härkomst från Sighișoara som stupade i Världskriget 1914-1918. Dessa var medlemmar i den evangelisk-lutherska församling vars kyrka stenen står vid och många av dem gick i den intill kyrkan liggande Bergsskolan. Stenen restes år 1924 för att minnas dem. Då Transsylvanien före kriget var en del av Österrike-Ungern så kämpade dessa soldater för det landet, det var först efter kriget som området blev en del av det moderna Rumänien.

 Framför  den evangelisk-lutherska katedralen  i Sibiu ( Hermannstadt på tyska) i Transsylvanien står den här statyn. Det är monumentet över Georg Daniel Teutsch, en transsylkvaisk-saxisk biskop och historiker med stort inflytande. Georg Daniel Teutsch föddes 1817 i  Sighișoara  och kom att studera teologi, geografi och historia i Berlin. Där grundlades hans stora nätverk. Han valdes till biskop för den evangelisk-lutherska kyrkan i Transsylvanien och ledde denna från sätet i Hermannstadt. Han var också en framstående medeltidshistoriker som försökte lyfta den saxiska befolkningens betydelse i Transsylvaniens historia. Vid tiden var Transsylvanien en del av Österrike-Ungern och Teutsch satt i det ungerska överhuset där han också lyfte fram den saxiska befolkningens intressen. Till hans nätverk hörde självaste kejsaren Frans Josef. Teutsch avled 1893. Monumentet över biskopen restes redan 1899 och är ett verk av den framstående tyske skulptören Adolf von Dondorf...