Platser Du inte visste att Du ville besöka

 Om man reser runt i södra Georgien är det förmodligen  Vardzia  som man främst vill se. I närheten av den berömda grottstaden ligger dock en annan sevärdhet som är mindre spektakulär men på många sätt har en nog så fascinerande historia. En lokal legend gör gällande att fortet i byn Khertvisi en gång förstördes av Alexander den Store under dennes marsch österut. Det må vara hur det vill med den legenden, den placerar det ursprungliga fortet tidsmässigt tillbaka till 300-talet f. Kr. Den första kända skriftliga referensen till fortet är dock från 900-talet e. Kr. Under 1000-talet var Khertvisi centralpunkten i Meskhetiregionen och fortet ett viktigt försvarsverk. Det raserades av mongolerna på 1200-talet när dessa drog fram över Asien, Kaukasus och östra Europa. De nuvarande, väldigt väl bevarade, murarna byggdes på 1350-talet men därefter tappade fortet i betydelse. Det kom att vara under osmanskt styre under en period och när ryssarna på 1800-talet erövrade området tjänade fortet som

 Spanien är svenskarnas favoritresmål, men huvudstaden Madrid känns ändå underskattad. De flesta resorna går till öar, badorter och bland stadsresorna dominerar Barcelona. Det är synd för Madrid är en trevlig stad. Jag blev uppriktigt förvånad över hur pampig staden var. Plaza Major (Stortorget skulle det väl bli i svensk översättning) är det centrala torget i huvudstaden. Det byggdes under åren 1580-1619 alltså under kung Philip III:s regeringstid. Vid tre tillfällen har torget dock drabbats av brand. Det är rektangulärt och mäter 129x94 meter. Mitt på torget står en ryttarstaty i brons föreställande just Philip III . Statyn är från 1616 men placeringen mitt på torget fick den först 1848. Jag besökte torget vid jultid så det var fortfarande dekorerat med juldekorationer. Annars är det säkert en trevligare plats att besöka under våren då man (när pandemin är över) kan sitta på en uteservering och titta på folklivet.

 Nära Gdansk i nuvarande Polen (traditionellt känt som den östpreussiska staden Danzig) ligger badorten Sopot. Den har kommit att bli en lätt åtkomlig europeisk badort för svenska turister och har som sådan säkert sin charm. Om man inte önskar en ren badsemester kan man ändå med nöje göra en dagsutflykt från Gdansk. Det trevligaste sättet att göra detta är med färja. Färjan avgår från en kaj i Gdansk. Den ligger alltså vid floden Vistula. Därifrån rör sig färjan ut från staden och man kan från vattnet se den vackra staden innan man åker ut i Gdanskbukten. Gdansk har länge varit en viktig hamnstad och är det än i dag. Det mäktiga Leninvarvet (där kampen mot kommunismen i Polen började) var på sin tid världen femte största varv. I dag är den näringen obetydlig men hamnen minner fortfarande om fornstora dagar. Gdansk har ju en intressant historia. Under mellankrigstiden var staden en fristat  mellan Tyskland och Polen. Det var med ett angrepp i den här regionen som Andra Världskriget star

 Staden Sorrento vid Neapelbukten är ofta utgångspunkten för utflykter längs med Amalfikusten och ligger också nära Pompeji. Så var det också för oss när vi var där, vi kom från Neapel och Pompeji och hade siktet inställt på Amalfikusten och vidare färd österut mot Lecce. Sorrento är dock en fin liten stad i sig. Vi bodde på ett hotell på en kulle(femte bilden uppifrån)  med utsikt över bukten och framförallt över det som kallas  Vallone dei Mulini  (kvarnarnas dal). Det är en dal, eller snarare klyfta, som uppstått efter ett vulkanutbrott och där det sedan medeltiden funnits kvarnar och senare verkstäder som utnyttjat vattenkraften på platsen. En bro går över och om hotellvärden informerade oss korrekt så ska det finnas en nattklubb nedanför denna. I övrigt är Sorrento en typisk italiensk småstad med ett centralt torg och trevliga små restauranger. Det är dock utsikten över Vllone del Mulini och över Neapelbukten som gör staden värd ett besök. 

 Om man båtluffar längs den kroatiska kusten är ön Hvar (som jag tidigare skrivit om  här ) ofta sista stoppet före Dubrovnik. Normalt anländer man alltså till den lilla ort som kallas Hvar stad. På den norra sidan av ön, nåbar med buss från Hvar stad, ligger en av Europas äldsta städer. Den heter helt enkelt Starigrad - gamla stan på kroatiska. Kommunen Starigrad har c:a 2 700 invånare, varav nästan 1 900 i själva staden. Det är en typisk turistort men lugnare och lite mysigare än Hvar stad. Här finns en gästhamn och några restauranger. Troligen är det bäst att, som vi gjorde, bo i Hvar stad och låta Starigrad vara ett utflyktsmål men vill man ta det lite lugnare kan man också bo här. Man kan se att stan är äldre än grannen men det är inte riktigt lätt för turisten av i dag att förstå hur gammal den egentligen är. Starigrad kallades ursprungligen Faros, troligen för att ön koloniserades och staden grundades av greker från ön Paros år 384 f. Kr. Platsen har dock varit bebodd mycket lä

 Det kanske är ett konstigt medgivande att göra på en reseblogg men alla resor är inte roliga. Även resor där resmålet lockar kan vara långtråkiga under färden. Detta är särskilt sant när man är barn. Då kan tre timmars bilresa kännas som en evighet. Uttråkade barn är inte heller kul att ha i baksätet. Därför försöker nog alla föräldrar hitta på lekar för att distrahera och roa barnen. Mina föräldrar hade alltid sådana lekar för sig för att roa mig och min syster när vi var ute och reste som barn. Det här inlägget handlar om en sådan lek. Bilder: Jakob Dolk Mina morföräldrar bodde i Nässjö och vi reste i allmänhet dit med bil från Stockholm. När vi nådde Vätterns strand och hade några kilometer kvar till Jönköping så skulle vi alltid tävla om vem som först såg Jätten Vist . Den stora trästatyn av Jätten Vist restes 1969 vid infarten till Huskvarna. Den är tillverkad av skulptören Calle Örnemark och föreställer en jätte med en stor tuva i händerna. Enligt folksagan bodde jätten Vist oc

 Sedan coronapandemin bröt ut har vi matats med uppmaningar att tvätta händerna och generellt sköta vår hygien. Just att sköta sin hygien är något människan på olika sätt försökt göra sedan urminnes tider, men vattenledningar som ger möjlighet att varje dag ta en tempererad dusch eller ett bad hemma är en helt ny företeelse (och fortfarande en lyx i stora delar av världen). I stället har man i många civilisationer, från det romerska riket fram till i dag, fått förlita sig på offentliga badhus. Hamam  eller turkiska bad som vi i väst gärna kallar dem är en sorts badhusanläggningar vi förknippar med Turkiet och den muslimska världen. När araberna och senare turkarna kom i kontakt med och erövrade gamla romerska och byzantinska provinser så övertog de och vidareutvecklade deras tradition med offentliga bad. Fram till åtminstone 1930-talet var detta det naturliga sättet för personer i det osmanska riket och den tidiga turkiska republiken att sköta sin hygien. Man gick så ofta man hade råd

 I dag handlar detta blogginlägg om en plats som inte riktigt levde upp till förväntningarna (men det kan delvis vara mitt eget fel). I provinsen Norra Gyeongsan i den sydöstra delen av Koreahalvön ligger den lilla staden Gyengju. Staden har c:a 268 000 invånare (150 000 i centralorten) och är med andra ord med koreanska mått mätt en ganska liten stad. En gång i tiden var staden dock huvudstad i det forntida kungariket Silla (57 f.Kr - 935 e. Kr) som var det minsta riket på halvön men som tack vare en allians med Kina ändå kunde utöva stort inflytande . Stadens relevans och lockelse på turister består i dess mycket stora kulturhistoriska värde och arkeologiska lämningar. Vi kom till Gyengju med buss från Busan. När man ankommer Gyengju ser man omedelbart de stora gravhögarna som ligger överallt. För en svensk är det svårt att inte komma att tänka på Gamla Uppsala och dess högar, men gravhögarna i Gyengju är väsentligt fler och mer utspridda. I de av Unesco världsarvsklassade historiska

 Om man anländer till Shanghai med flyg så landar man på Pudong International Airport. Om vill ta sig in till stan (vilket man ju i allmänhet vill) finns det flera alternativa färdsätt. Ett av dem är lite dyrare men också helt unikt. Det är nämligen världens snabbaste tåg i kommersiell drift. Shanghai Maglev tåglinje eller Shanghai Transrapid öppnade för allmänheten 1 januari 2004. Linjen går från flygplatsen in till Pudong i Shanghai. Den utnyttjar s.k. maglev-teknik, alltså magnetisk levitation.  Tekniken använder sig av två magneter av motsatta poler som skapar ett kraftfält kring en skena som tåget kan åka i utan friktion. Det gör att det kan komma upp i  höga hastigheter, maxhastighete för de här tågen är 431 kilometer/timmen (även om det obemannat på en testkörning kommit upp i 500 km/h). Tåglinjen byggdes i ett samarbete mellan de tyska bolagen Siemens och Thyssen Krupp. Ekonomiskt är linjen dock en stor förlustaffär som aldrig visat vinst. Orsaken kan vara att den egentligen

  Piazza del Campo  är det centrala stora torget i den toscanska staden Siena. Det är ett av Europas största medeltida torg. Det anlades 1349. Två stora begivenheter dominerar torget. Den ena är  Palazzo Pubblico med det intilliggande tornet Torre del Mangia. Palatset är till och med äldre än torget och anlades redan 1297 som säte för styret i den dåvarande republiken Siena. Klocktornet tillkom på 1300-talet och det kan man idag besöka. Den andra dominerande konstruktionen på torget är Fonte Gaia,  en stor fontän som byggdes på 1400-talet som ändpunkt i det dåvarande vattenledningssystemet. Idag är den stora fontänen mest en trevlig plats att sitta och beundra omgivningarna. Två gånger om året äger hästkapplöpningar rum på torget. Jag råkade befinna mig i Siena bara veckan före en sådan kapplöpning, Palio de Siena , och torget var förberett med en bana markerad runt om. Om man lockas av hästsport kan man försöka vara i Siena vid den tidpunkten, få hästkapplöpningar lär gå i en så vacke

 Alla som besöker Rio de Janeiro tar sig upp på berget Corcovado och den stora Kristusstatyn Christo Redentor . Vad betydligt färre gör är att gå några hundra meter västerut från ingången. Om man gör det kommer man till infarten till ett litet, oansenligt och övergivet men vackert torg. Largo do Boticário  (apotekarens torg) är uppkallat efter en apotekare  Joaquim Luís da Silva Souto som gjorde sig en liten förmögenhet, bland annat som kungens apotekare, och använde den till att köpa mark i området Cosme Velho  där Corcovado ligger. Han flyttade till området på 1830-talet och snart kom det att bli populärt i den brasilianska societeten. På 1920-talet hade torget ett rejält uppsving när mediemogulen  Edmundo Bittencourt köpte marken och lät uppföra flera hus i neokolonial stil så att torget fick det utseende som påminner om dagens. Sedan dess har dock torget fått förfalla. I dag är det inte mycket mer än ruiner kvar. Torget förekommer i en scen i Bondfilmen Moonraker.  I början av 20

 Grand Central Station är den centrala pendeltågsstationen i New York, belägen i korsningen mellan Park Avenue och 42nd Street. Den förbinder järnvägslinjer i det större New York-området och har även en tunnelbanenedgång. Det gör den till den tredje mest trafikerade tågstationen i hela Nordamerika (efter närbelägna Penn Station och Toronto Station). Här finns 44 perronger, vilket är flest i hela världen, med 30 spår på det övre planet och 26 på det nedre. Byggnaden i sig är magnifik och har lett till att den blivit National Historic Landmark . Den nuvarande stationsbyggnaden från år 1913 är den tredje stationsbyggnaden på samma plats. Den första byggdes redan 1871. Förutom att vara ett nav i New Yorks transportnät så är stationsbyggnaden också en gigantisk mötesplats med allt som man normalt finner på en tågstation i form av kaféer, restauranger och butiker. Oavsett om man ämnar ta tåget eller inte är stationen värd ett besök bara för att supa in atmosfären. Det är faktiskt en av värld

 Det går inte nog att understryka vilken fantastisk pärla till småstad som Kalmar är. Det är en av de charmigaste städerna i Sverige och var en gång i tiden gränsstad mot det danska riket som inkluderade Skåne och Blekinge. Så har Kalmar också fått ett slott som är ett av Sveriges vackraste och bäst bevarade renässansbyggnader. Kalmar slott finns belagt tillbaka till 1100-talet. Det ligger på den lilla Slottsholmen i Kalmar gamla hamn. I slutet av 1300-talet stod den värd för det nordiska toppmöte där de svenska stormännen valde drottning Margareta och Erik av Pommern till regenter. Margareta var sedan tidigare drottning av Danmark (efter sin far Valdemar Atterdag) och av Norge (som änka efter sin man den norske kungen Håkan Magnusson). Därmed förenades de tre länderna för drygt hundra år i en personalunion kallad Kalmarunionen . Kalmarunionen bröts definitivt när Sverige valde Gustav Eriksson Vasa till kung 1523. Han var dock den som började utveckla Kalmar slott mot en verkligt renäs