Inlägg

Visar inlägg från december, 2021

Nyårsfirande i Brasilia

Bild
 Jag har tidigare vid flera tillfällen ( här ,  här ,  här ,  här  och  här ) skrivit om mitt besök i Brasiliens huvudstad Brasilia  och den stadens märkliga modernistiska stadsplanering med strikt separering av stadens olika funktioner i olika stadsdelar. Däremot tror jag inte att jag närmare berättat om omständigheterna för besöket. Just i dag känns det passande att skriva om att det faktiskt var över nyåret 2019/20 som jag var i staden. Vi anlände tidigt på kvällen med ett flygplan från Manaus i Amazonas och hann inte mer än checka in på hotellet innan det var dags att försöka hitta något ställe att fira nyår. Vi hade tänkt oss en restaurang, men såklart så skulle det innebära en lång och osäker resa ut i helt andra stadsdelar eftersom hotellets restaurang inte var öppen. Portiern var dock vänlig nog att informera om ett stort firande nere i regeringskvarteren och det lät ju ännu bättre. Vi gick dit. Man ska då inse att detta är en allmänning mellan två stora gator där ministerierna

Årskrönika 2021 - de populäraste blogginläggen i år!

 Så lider år 2021 mot sitt slut. Det var året då det trots restriktioner blev någorlunda möjligt att resa igen tack vare vaccinet. Är man vaccinerad går det fortfarande att resa trots den ökande smittspridningen - även om det kan kräva en del och man naturligtvis i alla situationer ska vara försiktig. Här på bloggen började jag året med tanken att på tisdagarna resa genom Sverige från sydspetsen upp till norra delarna och på vägen besöka alla Sveriges landskap (den idén kom sig av att jag först hade tänkt att göra februari till en "Sverigemånad" där varje dag skulle bli ett landskap. Redan från början visste jag att det skulle vara utmanande då jag ju faktiskt inte besökt alla Sveriges landskap utan skulle behöva resa en del. Men det blev så många inlägg att jag faktiskt först nu hunnit upp genom Hälsingland. De fyra nordligaste länen med sina sju landskap får bli temat för nästa år (åtminstone början) Det lär bli en utmaning att lyckas besöka dem alla på ett sätt som passar

Gatukonst och streetperformance

Bild
 I dag tänkte jag uppmärksamma ett fenomen som finns vid nästan varje större sevärdhet och som skänker såväl glädje som (ibland) irritation. Jag talar förstås om de personer som uppehåller sig runt platser där många turister befinner sig och som på olika sätt utför en konstnärlig handling eller en street-performance med förhoppning om betalning. Den kanske trevligaste variationen på detta tema är de konstnärer som inför åskådare använder enkla metoder, ofta sprayfärg och olika typer av svamp för att få fram en tavla som ofta föreställer den närliggande turistattraktionen (som Colosseum på bilden). En variant på detta är de konstnärer som snabbt ritar en karikatyr av dig. De är väldigt vanliga på Montmartre i Paris. Annars finns förstås alltid gatumusiker som kan förgylla turistens vardag med lite musik. Dessa kan förekomma överallt - även på en helt vanlig tunnelbanestation. Slutligen finns också det något märkliga fenomenet med skådespelare som sminkar sig till statyer och sedan gör r

Stenegård i Järvsö

Bild
 I dag tänkte jag prata om en plats som jag inte visste att jag ville besöka och som jag hade velat se mycket mer av och på sätt och vis först nu vet att jag vill besöka i framtiden. När jag varit på  Järvzoo  i Järvsö så stannade vi nämligen till vid närliggande  Stenegård  för att köpa lite fika. Detta var dock ganska sent på eftermiddagen en dag då mycket var stängt så det fanns inget utrymme att se mer av denna spännande gård. Stenegård är alltså en hälsingegård från 1800-talets mitt men den är lite unik i och med att gårdens alla hus är kulturminnesskyddade och gården har blivit något av ett kulturellt centrum för lilla Järvsö. Här finns teaterverksamhet i form av Hälsinglands träteater, folkmusik och konsthantverk. Den dag vi var där pågick en marknad. Här finns också ett museum över Järvsös kanske mest kända invånare,  Barbro "Lill-Babs" Svensson  men det var alltså stängt den aktuella dagen. Det är är ett lokalt centrum för kultur och väl värd ett besök. Jag skulle gä

Roma Termini

Bild
 Första gången jag anlände till järnvägsstationen i Rom var jag helt tagen av dess storlek. Jag var säker på att det måste vara världens största tågstation. Det är det nu inte, men väl den näst största i Europa (efter Gare du Nord i Paris). Tågstationen Roma Termini är centralstation i Rom och varje år passerar 180 miljoner passagerare någon av stationens 33 perronger. Stationen har fått sitt namn för att den ligger mittemot Diocletanus thermer, ruinerna efter ett antikt badhus. En första tillfällig station öppnades på platsen redan 1863 av påven Pius IX.  På den tiden var påven ännu även värdslig herre över Rom och så var det även när den permanenta stationen började byggas 1868 men när den stod färdig 1874 hade kungariket Italien fått Rom som sin huvudstad och påven hänvisats till de kvarter vi kallar Vatikanstaten. Den nuvarande stationen är dock yngre. Den byggdes efter ritningar av två arkitektteam,   Leo Calini och Eugenio Montuori respektive     Massimo Castellazzi, Vasco Fadig

Catedral de São Sebastião do Rio de Janeiro

Bild
 Om man är i Rio de Janeiro så ska man naturligtvis ta spårvagnen över  Arco de Lapas  och in i området Santa Teresa. När man gör det så är en av de första saker man passerar en märklig pyramidformad (egentligen konisk) byggnad. Det är miljonstadens stora katedral och säte för ärkebiskopen,  Catedral de São Sebastião do Rio de Janeiro. Katedralens form är naturligtvis ingen slump. Den är medvetet ritad av arkitekten Edgar de Oliveira da Fonseca  för att likna det gamla mayafolkets pyramider samtidigt som den ger ett modernt intryck. Katedralen är 75 meter hög och har en inre diameter om 96 meter och en yttre (inklusive väggarna) om 106 meter. Här finns 5000 sittplatser men katedralen kan rymma 20 000 personer om de står. Den uppfördes mellan åren 1964 och 1979 och tog därefter över rollen som säte för ärkestiftets biskop. Den kallas därför ibland för "den nya katedralen" för att skilja den från sin företrädare "den gamla katedralen" Igreja de Nossa Senhora do Monte

Lindome kyrka

Bild
 Jag firar nästan alltid jul hos min moster och morbror i Lindome i Mölndals kommun (vilket gör det till en del av Västra Götalandsregionen trots att orten i sig faktiskt ligger i landskapet Halland). De bor precis nedanför Lindome kyrka  och några jular har jag faktiskt varit på julotta eller midnattsmässa där. Kyrkan ligger väl synlig uppe på en kulle från vilken man har en fantastisk utsikt över hela Lindome. Platsen är sedan forntiden en plats för gudstjänster och riter. Här fanns på medeltiden en kyrka som byggdes ut på 1600-talet och fick ett torn 1729, innan dess hade kyrkan en fristående klockstapel. Den renoverades flera gånger till dess att man till slut fann för gott att riva den gamla kyrkan år 1882. De följande åren 1882-1885 uppfördes så den nuvarande vita kyrkobyggnaden efter ritningar av arkitekten Adrian Peterson . Tornet bevarades från den gamla kyrkan men rutades upp och försågs med en ny spira. Kyrkan målades om år 1923 och genomgick en större renovering igen år 19

Var stod egentligen världens första julgran?

Bild
 Så här på självaste julafton vill jag återkomma till en spännande fråga som faktiskt i förbigående varit uppe här på bloggen en gång  tidigare , nämligen frågan om var världens första julgran egentligen stod. Jag tänkte börja med att ge mina läsare en liten inblick i hur dessa blogginlägg ofta kommer till. Jag har gjort en resa någonstans i världen, ibland för rätt längesedan, och har ett minne av att ha sett något. Ibland kan det hända att det minnet väcks av att jag går igenom mina gamla fotografier och inser att det finns något spännande på ett av dem, ibland är minnet betydligt klarare. Jag identifierar alltså en intressant företeelse att tipsa om och har ofta redan där stommen till historien. Oftast får jag dock börja göra lite mer research, till exempel på Wikipedia eller en turistsida. Det kan då visa sig att den där konstiga statyn jag en gång tog en bild på i förbifarten är betydligt mer spännande än jag kunnat ana. Ibland händer dock något som helt kullkastar vad jag trodde

Malecón - strandpromenad i Havanna

Bild
 Från mynningen vid havet i Havanna hamn och in till mynningen av floden Almendares går en åtta kilometer lång boulevard som kallas  Malecón  (det officiella namnet är Avenida de Maceo , uppkallad efter en hjälte från det kubanska befrielsekriget). Den passerar såväl Havannas historiska centrum som andra stadsdelar i staden. Malecón började byggas 1901 då den amerikanska militären hade kontrollen över ön. Huvudsyftet med den breda vägen och vallarna ut mot havet var att lättare kunna försvara staden. Vägen har byggts ut flera gånger sedan dess till sin nuvarande längd. En fin dag är det här en fantastisk väg, både att promenera på och att  cruisa på med gammal amerikanare . Man har utsikt både över havet och delar av staden. Jag har dock även sett promenaden i mindre bra väder och då förstår man värdet av vallarna, vågorna kan bokstavligen slå över vallen och skölja över gångvägen (körbanan klarar sig hyfsat). Då har jag ändå inte varit där under någon karibisk storm eller liknande, en

Statyn över Ivan Fedorov i Lviv

Bild
 Den ukrainska staden  Lviv  har alltid varit en stad i gränslandet mellan Centraleuropa och den ryska intressesfären. Under större delen av sin historia har staden tillhört det Polsk-litauiska samväldet  och efter Polens delningar kom den faktiskt att hamna i den österrikiska sfären, inte i den ryska. Efter Andra Världskriget när Polen fick sin gräns förändrad igen hamnade den dock i Sovjetunionen. Som på så många platser i de mer västligt influerade delarna av Sovjetunionen blev det väldigt viktigt att visa på brödraskapet mellan lokalbefolkningen och Ryssland. Och det var då man återupptäckte den förste publicisten av tryckta böcker på de slaviska språken - Ivan Fedorov. Ivan Fedorov föddes runt år 1510, troligen i Moskva. Under hela sitt liv kallade han sig " moskovit " /begreppet Ryssland var inte lika väl etablerat då som idag). Han kom dock att flytta från Moskva till just Polen-Litauen och slog sig ner i Lviv där han avled 1583. Däremellan kom han alltså att ge ut fle

Järvzoo

Bild
 I Lill-Babs födelseort Järvsö i Ljusdals kommun ligger skidanläggningen Järvsöbacken och precis intill denna ligger en djur- och vildmarkspark som arbetar med nordiska djur och särskilt med de stora rovdjuren - varg, lo, järv och björn. Den kallas för  Järvzoo  och är vid sidan av  Orsa rovdjurspark  Sveriges främsta vildmarkspark för nordiska rovdjur. I entrén till Järvzoo ligger rovdjurscentret de fem stora som ger information om Skandinaviens fem största rovdjur - människa, björn, varg, järv och lo. Därifrån går man ut i själva parken där man följer en tre kilometer lång träbro genom landskapet. På vägen ser man olika hägn med nordiska djur. Här finns varg, älg, olika typer av ren, björn, järv, lo, myskoxe, fjälluggla och andra ugglesorter med mera. Djuren befinner sig i hägn men miljön ska vara så nära den naturliga miljön som möjligt. Järvzoo erbjuder även äventyr för barn med övernattning i parken men för den som inte är eller har barn så räcker trekilometerspromenaden väl för

Knutsträdgärden i Tallinn

Bild
 Utanför den gamla stadsmuren i Tallinn (där det tidigare fanns en vallgrav) ligger i dag en trevlig liten park. Den kallas på estniska Kanuti Laed. Knutsträdgärden. År 1866 hyrdes området ut till det estniska Knutsgillet, ett gille för konsthantverkare som tog sitt namn efter den danske prinsen och helgonet  Knud Lavad.  Syftet var att gillet skulle anlägga en park på platsen, vilket de alltså också gjorde. Mot slutet av 1800-talet användes parken av kringresande cirkusar. Under mellankrigstiden fanns här ett mer permanent tivoli och även cykeluthyrning. Intill parken låg från 1913 också en biograf Grand Marina (senare Ars ) som när den byggdes var den största biografen i det ryska tsardömet. Efter Andra Världskriget (när Estland var ockuperat av Sovjetunionen) byggdes ett nytt hus på platsen, denna gång för flottans räkning. Det huset är idag ett ryskt kulturcentrum.  Det blev det efter den estniska självständigheten 1991 då även parken designades om. År 2002 ställdes en byst för

Côte de Granit Rose

Bild
 Bretagne i västra Frankrike är känd för sin vackra natur och sina många unika naturupplevelser. En sådan är den lilla kuststräckan i kommunen Perros-Guirec  som kallas för  Côte de Granit Rose . Det är precis vad namnet antyder, en kustremsa med många klippor i rosa granit som dessutom ibland av väder, vatten och vind formats till spännande formationer. Perros-Guirec är en kommun med runt 7000 invånare men den växer på sommaren då den också är en populär badort med flera stränder. Många turister stannar dock också till för att titta på de vackra rosa klipporna. Graniten har också haft annan ekonomisk betydelse för orten. På ön Grand Isle  som ligger utanför kusten fanns en gång ett stenbrott där mycket av den granit man kan se i byggnader i Paris en gång bröts. I dag är det dock turismen som är den absolut viktigaste inkomstkällan. Den vanligaste delen av granitkusten att besöka ligger runt det lilla byn  Ploumanac'h , tre kilometer utanför staden Perros-Guirec. Här finns också e

Dubai Aquarium and Underwater Zoo

Bild
 Dubai är en stad full av spektakulära byggnader och attraktioner. Jag har tidigare skrivit om  Mall of the Emirates och inomhusskidanläggningen Ski Dubai , utan tvekan en av de märkligaste attraktionerna någonsin. I Dubai finns dock även den ännu större gallerian Dubai Mall , världens näst största inomhusköpcentrum (efter Iran Mall i Teheran) med 502 000 kvadratmeter affärsyta. Naturligtvis måste även detta köpcentrum ha märkliga attraktioner för besökaren. En av de märkligaste är  Dubai Aquarium and Underwater Zoo. Det är alltså ett stort akvarium mitt i gallerian där man kan se vattenlevande djur från mer än 300 arter, bland annat hajar och rockor. Dessa simmar alltså bokstavligen omkring några meter från butiker och restauranger. Ibland, som vid det tillfälle jag var där, kan man också se mänskliga dykare som alltså använder akvariet för att dyka och titta på djuren medan besökare kan titta på den. Akvariet ritades av den australiska arkitektbyrån Peddle Thorp  och driva av Emaar E

Friedrichshain

Bild
 Berlin är en stad som väcker många känslor. Många är oerhört förtjusta i staden och dess livsstil på ett sätt jag aldrig riktigt förstått. Det kan ha att göra med hur man reser, hur länge man stannar, var och kanske framförallt vad man uppskattar och hur nära man kommer den livsstilen. Många har beskrivit hur stora delar av staden efter murens fall genomgick den process som många av de områden jag nämnt på den här bloggen också gjort, med inledande förfall, billigt boende som leder till inflyttning av unga, kreativa människor, experimenterande och därmed av konst och nöjesliv som leder till högre priser och så småningom en gentrifiering. Ett tydligt exempel på ett sådant område är arbetarstadsdelen Friedrichshain. Friedrichshain bildades när den Berlin kraftigt expanderande på grund av kommunsammanslagningar 1920. Stadsdelen är en del av den större stadsdelen Friedrichshain-Kreuzberg  och fick snabbt en arbetarklassbefolkning. Under kommunisttiden var den en del av Östberlin och när m

Textilmarknaden på stora torget i Krakow

Bild
Redan för några dagar sedan skrev jag om en sevärdhet vid  Stora torget  i Krakow. Jag skrev då att torget är fyllt av spännande byggnader och minnen från de fornstora dagar då Krakow var Polens huvudstad och en av Europas viktigaste städer. I dag är det dags att ta upp den mest centrala byggnaden på torget. Mitt på torget står den stora inbyggda textilmarknaden (på polska  Sukiennice ). Under medeltiden var det en av de största handelsplatserna i Europa. Här fanns små stånd där handlarna sålde sina varor, mest olika typer av textilier men också läder, matvaror och kryddor. Polen var exportör av textilier men här på marknaden kunde man också finna exotiska importvaror. När kung Sigismund III på 1590-talet flyttade Polens huvudstad till Warszawa började Krakows tillbakagång och marknaden tappade i betydelse. På 1700-talet och 1800-talet delades Polen tre gånger och försvann till sist helt och hållet som självständig stat. Det var den österrikiska statens polska del som år 1870 tog initi

Den underjordiska gatan från 1930-talet

Bild
 Mellankrigstiden är på många sätt en period av toppar och dalar, med det "glada 20-talet" och den stora Depressionen på 1930-talet. Förbudstiden i USA är berömd för ditt gangstervälde. Även i Shanghai är 1930-talet en period av omfattande organiserad brottslighet. Invandringen från Ryssland var stor efter revolutionen där. Västmakternas kontroll över staden i olika zoner efter opiumkriget gjorde den till ett gangsterparadis och den fick också ett rykte om sig att vara en nöjesstad. I en tunnel som förbinder tågstationen People's Square station  med själva torget har man byggt upp en sorts kopia av en gata såsom den såg ut på 1920- och 1930-talet. Taket är målat i blått och vitt för att likna en molnig himmel och längs med väggarna ligger kopior av fasader och butiker, till och med en spårvagn. De reproducerade husen är främst shikumen, bostadshus som lånat drag från både klassisk kinesisk och mer modern europeisk arkitektur. Det är är bara en kort tunnel men den ger ändå

Vad man kan se vid sjöarna Varpen och Vågen i centrala Bollnäs

Bild
 Förra veckan skrev jag ett kanske lite märkligt inlägg om hur jag i höstas förgäves letade efter ett  vattenspel  som brukade stå i sjön Vågen i Bollnäs. Strandpromenaden på det Långnäs udde som skiljer sjöarna Varpen och Vågen har dock rustats upp av Bollnäs kommun och här finns trots det försvunna vattenspelet mycket av intresse. Sjöarna som formats längs med älven Ljusnan  ligger som en naturskön oas mitt i Bollnäs. I Varpen, den större av sjöarna, finns en småbåtsmarina som tillhör Bollnäs båtklubb . Här står också påpassligt en staty av en Hälsingebock (Hälsinglands landskapsvapen) och tittar ut över sjön och älven. Det verkliga djurlivet domineras dock av sjöfåglar, naturligtvis en hel del Kanadagäss. Trots att man kommit en bit ut på udden har man alltid möjlighet att se staden. Om man ser över Vågen så kan man se direkt till kommunhuset och Bollnäs kyrka  med anor tillbaka till medeltiden. Längst ut på udden ligger Bollnäs Folkets Park . Parken har anor från 1920-talet. Det