Platser Du inte visste att Du ville besöka

 Neapel bjuder på många torg men få är så imponerande som Piazza Dante. Torget var ursprungligen känt som  Largo del Mercatello (lilla marknadstorget) då här sedan 1500-talet arrangerats marknader. Sitt nuvarande namn har torget fått efter den stora statyn av poeten Dante Allighieri (normalt mest förknippad med Florens) av skulptören Tito Angelini som står här sedan 1800-talet. Det var ungefär 100 år tidigare som torget fick sin nuvarande utformning, ritad av arkitekten Luigi Vanvitelli . Den stora byggnaden med flera flyglar som står här avgränsar torget. Den mellersta flygeln inrymmer sedan 1843 en jesuitskola som sedan 1861 heter  Convitto Nazionale Vittorio Emanuele II  (efter Italiens förste kung). Här finns också den gamla stadsporten Port'Alba inkorporerad från den gamla stadsmuren.

  Härnösand  är för att vara en så liten stad otroligt vacker och rätt pampig. Den kallas inte för inte för Nordens Aten. Till stadens mer majestätiska byggnader hör rådhuset, i dag i praktiken ett kommunhus med säte för administrationen. Från början är huset byggt av svenska staten, märkligt nog för att hysa en skola(!) - Härnösands högre allmänna läroverk. Skolan är från 1600-talet men de här lokalerna byggdes 1790 efter ritningar av arkitekten Olof Tempelman. Lokalerna övertogs av Härnösands stad år 1882 och omvandlades då till ett rådhus. Det innebar att den kommunala administrationen delade lokaler med en s.k. rådhusrätt . Från 1910 fanns här också en telegrafstation. När Sverige genomförde en tingsrättsreform under 1900-talet så upphörde rådhusrätten i sin gamla form. Rådhuset blev då helt och hållet en kommunal förvaltningsbyggnad. Det är en funktion det alltså har kvar i dag, även om det också är sammanträdesplats för kommunfullmäktige. Huset är byggnadsminnesmärkt s...

 Dubai i Förenade Arabemiraten är ett typexempel på en stad som vuxit från nästan ingenting till en gigantisk storstad. Det där "nästan ingenting" är dock åtminstone två äldre stadsdelar Deira och  Bur Dubai  som delas av ett vattendrag. Om man vill göra något riktigt annorlunda i den toppmoderna staden Dubai så ska man ta färjan mellan Deira och Bur Dubai. Det är helt enkelt en lite träbåt som i sakta mak rör sig över vattnet och som man egentligen sitter alldeles för många i. Turen kan inte ta mer än fem minuter men bortsett från att det är ett bekvämt sätt att förflytta sig mellan stadsdelarna så är det också ett exempel på hur ett tämligen gammaldags transportmedel överlevt. Den gamla träbåten hade ju lätt kunnat ersatts av en snabbare färjelinje.  

 Ibland blir översättningar mindre träffande. Den här samlingen parker, sjöar, palats och tempel i den kinesiska huvudstaden kallas på västerländska språk ofta Sommarpalatset.  Det är dock inget enskilt palats som avses med benämningen utan just själva parkområdet, i sig imponerande stort. Det var ett kejserligt sommarresidens för den sista kejserliga dynastin Qing . Ursprungligen användes dock benämningen Sommarpalatset på ett helt annat område (i dag känt som det gamla Sommarpalatset ) som dock förstördes av de västerländska makterna 1860 under Opiumkriget. Det väcker fortfarande ilska i Kina. Den nuvarande anläggningen blev nu mer prominent. Här finns otroligt mycket att se och det skulle gå att fylla åtminstone en veckas blogginlägg med detta. Här finns en enorm sjö, Kunmingsjön , på vilken man kan paddla runt i småbåtar. Kullen  Wànshòu Shān utgör en annan viktig del av naturlandskapet och från den har man utsikt över såväl palatsområdet som delar av staden. På kulle...

 De flesta som besöker staden Jinja  i Uganda gör det för en enda sak, att se  Nilens källa  som ligger i närheten. Själva staden ska dock inte underskattas i sig och man bör åtminstone ta en biltur genom den. Den är betydligt mer välplanerad än många afrikanska städer och på sina ställen kan den nästan påminna om en amerikansk sydstatsstad. Trots att den med sina runt 80-90 000 invånare bara är Ugandas fjortonde största stad så är den omgivande regionen landets näst största ekonomiska centrum, mycket tack vare elektricitetsproduktionen vid Owen Falls Dam (som dränkte området runt Nilens källa och gjorde så vattenfallet försvann). Det dränkte också de flata stenar som fanns i området och som gav det dess namn (på luganda heter stenar Mayinja ). Själva staden är en skapelse av den brittiska kolonialmakten och grundades 1901. Huvudgatan i Jinja heter fantasilöst eller passande Main Street  och känns som sagt inte helt olik liknande gator i till exempel USA. Här fi...

 När jag och en kompis jag ofta reser med för några år sedan brukade bolla idéer så brukade vi skämta om Amalfikusten. Den dök helt enkelt upp så ofta att den blev ett skämt i sig. Till sist reste vi i vart fall dit men då som del av en längre resrutt. Tyvärr var det helt fel tidpunkt, november, och även om vyerna är spektakulära så hade vi säkert fått ut mer om vi rest under en annan säsong. En sak man dock kan beundra oavsett tid på året är den här fantastiska barockfontänen. Andreasfontänen  har stått på torget framför Amalfikatedralen (även den uppkallad efter S:t Andreas egentligen) sedan 1760. Den pryds av en enorm staty föreställande aposteln Andreas med det karaktäristiska snedställda kors (som ett kryss) på vilket han enligt traditionen avrättades. Fontänen är även prydd av ängelliknande barngestalter. Vattnet i fontänen ska vara fullt drickbart, men det är kanske inte därför man besöker den som turist.

 Aarhus Ø är ett spännande och modernt stadsområde som fortfarande är under byggnation. Den mest kända delen av området är bostadsområdet  Isbjerget . Området som kallas Aarhus Ø var tidigare containerhamnen i Nordhavnen i Aarhus. Den började byggas om fullständigt år 2007. De första boende började flytta in 2012. Området består av flera öar som är förbundna med broar och ska när det är färdigt täcka en yta om 700 000 kvadratmeter. Då ska 10 000 personer kunna bo här. Kommunen har bestämt att 25 procent av bostäderna ska vara hyresrätter. Området är på sommaren fantastiskt fint där det ligger vid vattnet. Här finns havsbadet Aarhus Havnebad där det den dag jag besökte området gick att titta på (eller om man är mer äventyrlig själv åka) vattenskidor med hopp och hinder. Det här är ett fantastiskt bostadsprojekt som är intressant bara att gå och titta på. Isbjerget är givetvis den stora attraktionen men det mesta i området är spektakulärt.

 Jag har tidigare skrivit om hur den ökända gatan  Reperbahn  i Hamburg verkar ha gjort ett lyft de senaste åren. En del i detta har denna tvillingskyskrapa i början av gatan. Tanzende Türme  sägs symbolisera ett par som dansar tango. Tvillingskrapan designades av arkitekten Hadi Teherani efter en vinst i en arkitekttävling och invigdes 2012. Tornen är 85 respektive 75 meter höga och har en karakteristisk böj. Här finns kontor, restauranger och den berömda jazzklubben Mojo Club.  Framförallt är det dock ett nytt landmärke i den nordtyska staden och ska ha kostat 180 miljoner euro att bygga.

 I Södermanland finns en mycket långsmal och flikig insjö som går under namnet Långhalsen. Oftast är den cirka en kilometer bred. På grund av en utdikning för att återvinna odlingsbar mark på 1800-talet är sjön i dag delad i tre separata sjöar. Den sjö som här avses är den som ligger i Nyköpings kommun och har sitt utflöde i Nyköpingsån . Platsen där Långhalsen övergår i Nyköpingsån är vackert belägen och fungerar utmärkt som rekreationsområde. Man kan fiska och ro kanot (eller på annat sätt transportera sig med båt) på ån och sjön. Platsen ligger på nära avstånd med bil från Nyköping. Det enklaste sättet för att bo här är at hyra ett rum i den stuga som heter  Lodge (by Christineholm) . Gården Christineholm drev tidigare en såg i huset men använder det idag som en del av sin uthyrningsverksamhet för konferenser och turism. Det kan vara ett trevligt sätt att tillbringa en helg i naturskön miljö nära Stockholm.

 Som besökare i Sarajevos gamla stad kan man inte undgå att se denna träfontän som står mitt på torget  Baščaršija . Här finns alltid mycket folk och även en hel del fåglar. Fontänen har kommit att bli en symbol för hela Sarajevo. Namnet Sebilj kommer av ordet sebil som är en benämning på en islamiskt utformad fontän. Den här osmanska fontänen i trä uppfördes av  Mehmed Pasha Kukavica år 1753 men flyttades till sin nuvarande position under den österrikiska tiden (1891). Enligt en legend så kommer den som dricker ur fontänen någon gång att återvända till Sarajevo. I dag finns många kopior av fontänen placerade i andra städer runt om på Balkan och i hela världen (ofta gåvor skänkta av Sarajevo stad).

 Om man har lite tid över i Bulgariens huvudstad Sofia så kan man besöka denna stadens största och äldsta utomhusmarknad. Den etablerades precis efter Bulgariens självständighet från det osmanska riket 1878. Namnet  Zhenski Pazar , kvinnornas marknad eller bazar, lär komma av att kvinnor under den osmanska tiden endast fick handla på en plats, nämligen i det området som i dag är marknadsplatsen, och då endast på fredagar. Ursprungligen kallades marknaden hästmarknaden eller vetebazaren. Den blev snabbt en plats där Sofias befolkning kunde köpa färska jordbruksprodukter. Fortfarande kan man hitta mycket frukt här, men också kryddor och, kanske mer oväntat, duschmunstycken. Det har helt enkelt blivit en samlingsplats för försäljning av allt möjligt. Den som vill fynda kan göra det, det sägs vara den billigaste platsen att handla på i Sofia. Annars är det intressanta för en turist kanske mest att strosa runt och titta på folklivet så även om man inte vill handla något så är besök...

 Bulgarien var ett kommunistiskt land mellan 1944 och 1989. Man kan tycka att en så omfattande period skulle sätta många spår även i dagens turistland men denna period är faktiskt påfallande frånvarande för en besökare. Det är tydligt att antika lämningar och framförallt "det nationella uppvaknandet" på 1870-talet (när Bulgarien befriades från det osmanska riket) är betydligt viktigare i den bulgariska historieskrivningen. Ett undantag finns dock: Muséet med konst från den socialistiska perioden .  Muséet med konst från den socialistiska perioden är en del av det bulgariska nationalgalleriet. Det ligger inrymt i en byggnad en bit utanför den zon där de flesta turister vistas. Man tar tunnelbanan till stationen GM Dimitrov och sedan ligger muséet i en byggnad driven av kulturdepartementet. Här finns både en utomhusskulpturpark med statyer och byster föreställande den sovjetiske ledaren VI Lenin och flera andra ledande kommunister (främst bulgarer) men också en byst av den la...

 Många storstäder har gågator med shoppingmöjligheter men  Vitosha Boulevard i Bulgariens huvudstad Sofia slår det mesta. Gatan är bredare än denna typ av gågator brukar vara och det naturliga centrala stråket i staden.  Namnet Vitosha Boulevard är taget från namnet på berget Vitosha som ligger precis utanför Sofia. Från gågatan kan man se den snöklädda bergstoppen, vilket ger ett ganska imponerande intryck. Under den osmanska tiden var gatan oreglerad och det nuvarande namnet fick den efter Bulgariens befrielse 1883.  Här finns de dyrare märkesbutikerna men också flera restauranger och caféer med olika typer av mat och i olika prisklasser. Enligt en studie är det den tjugoandra dyraste handelsgatan i världen (vad en sådan siffra nu egentligen säger). Även om man inte vill shoppa så är det här en utmärkt gata att gå på. Jag blev förvånad över hur levande gatan var med stort folkliv även långt efter att butikerna har stängt. Det är verkligen här Sofia lever upp....