Katedralen i Brasilia

 Modernismen som arkitektonisk stil är nog inte realiserad lika konsekvent någonstans i världen som i Brasiliens huvudstad Brasilia. Där en helt igenom anlagd stad som är strikt funktionsuppdelad mellan det administrativa centrumet med parlament och regeringsbyggnader och bostadsområden (s.k. superquadras) på behörigt avstånd. Stadens romersk-katolska katedral och säte för ärkebiskopen ligger i den administrativa delen och är liksom stora delar av staden ett verk av arkitekten Oscar Niemeyer, denna gång tillsammans med ingenjören Joaquim Cardozo.

Katedralen började byggas 1958 och stod färdig 1960. Större delen av den ligger under jord. Det är taket som sticker upp ovanför ytan i form av sexton betongpelare som öppnar sig mot himlen. Mellan dessa finns glas som skapar ett vackert tak från insidan. Besökare går in i katedralen (som alltså ligger under jord) genom en tunnel och kommer in i kyrkorummet som tack vare glastaket är väldigt ljust och upplyst. Där inne finns altare, bänkar och utsmyckning (till exempel en kopia av Michelangelos Pieta och en staty av påve Johannes Paulus II). Utanför finns en fristående klockstapel och en dopkyrka.

Katedralen är alltså inte lik någon annan, precis som staden den ligger i. Den är en del av världsarvet Brasilia och hela staden finns alltså upptagen på Unescos världsarvslista.