Charlotte, North Carolina

 Det här är ännu en av de historier där bloggen gör skäl för sitt namn. Det här är en stad jag inte visste att jag ville besöka och inte planerade att besöka.

Efter att på min resa söderut från Boston längs med den amerikanska ostkusten gjort misstaget att ta en buss till Wilmington i Delaware istället för till Wilmington i North Carolina så visste jag att jag skulle ha en lång resa framför mig innan jag kom till Charleston, SC. Resan kom dock att bli ännu längre då min Greyhoundbuss blev kraftigt försenad vilket resulterade i att jag ankom Charlotte, NC, långt senare än beräknat och långt efter att min anslutningsbuss lämnat stationen. Så det blev ytterligare åtta timmars väntetid i Charlotte. Vilket på ett sätt inte var så dumt för då fick jag ju se även denna stad.

Charlotte är med sina 885 000 invånare i själva staden och dryga två miljoner i storstadsområdet den största staden i North Carolina. Den var nyligen en av USA:s snabbast växande städer. På 1800-talet hittades guld i området vilket ledde till att man grundade Charlotte Mint, den första lokala myntutgivaren. En skylt indikerar platsen. Fortfarande är den finansiella sektorn stor i staden som bland annat hyser huvudkontoret för Bank of America. Det är USA:s näst största finansiella centrum.

Charlotte är också känd som huvudort för Söderns presbyterianer men här finns också många andra frikyrkor etablerade. Ett av många smeknamn på staden är "city of churches". På bilden St Peter's epicopal church.

North Carolina var ju också en av de utbrytarstater som bildade den Amerikanska Konfederationen som besegrades i inbördeskriget. Här finns skyltar som pekar ut platser där det sista kabinettsmötet i sydstatsregeringen ska ha hållits liksom var Konfederationens president Jefferson Davis ska ha stått när han fick budet att Abraham Lincoln blivit mördad. Ingen av dessa uppgifter har jag dock kunnat verifiera på annat sätt, de facto finns det andra bud om var det sista kabinettsmötet ska ha hållits. Men ett kabinettsmöte strax efter kapitulationen måste ju ha hållits här och det är ju intressant nog.

Jag besökte även ett privat konstmuseum i Charlotte, men det tror jag faktiskt får bli ett eget blogginlägg.