Kvinnorummet - 100 år av kvinnlig rösträtt

 I dag den 12 september 2021 är det exakt etthundra år sedan svenska kvinnor för första gången fick rösta i ett riksdagsval. Det måste naturligtvis uppmärksammas med ett restips på denna blogg.

I går, på fyrtioåttaårsdagen av kuppen i Chile, skrev jag om rummet Den goda viljan som Sveriges riksdag inrett i den gamla Riksbankhuset (i dag hem för riksdagens plenisal) där bland annat diplomaten Harald Edelstam uppmärksammas. Nu är det så finurligt anordnat att man från detta rum kan gå över en inbyggd bro över Riksgatan över till det "gamla riksdagshuset" (där tvåkammarriksdagen hade sina kammarsalar som än i dag används av riksdagen). Då kommer man in i det rum som kallas Kvinnorummet och som sedan slutet av 1990-talet varit en permanent utställning om banbrytande kvinnor i Sveriges politiska historia.

Det är framförallt fyra kvinnor och en spegel som dominerar utställningen i Kvinnorummet. De fyra kvinnorna är de fyra "första kvinnorna". Kerstin Hesselgren var den första kvinnan som valdes in i riksdagens förstakammare (i det där valet 1921). Hon föddes i Hofors 1872 och utbildade sig till både sjuksköterska och skolkökslärarinna men kom att arbeta som yrkesinspektris (ordet är en feminin form av yrkesinspektör) och var den första kvinnan med denna yrkestitel. Under första världskriget kom hon att engagera sig politiskt främst för kvinnors rättigheter. Hon valdes in som frisinnad ledamot och lade tidigt motioner om höjda löner för barnmorskor och andra kvinnoyrken.

Karin Kock (1891-1976) var det första kvinnliga statsrådet i en svensk regering. Hon var också Sveriges första kvinnliga professor i nationalekonomi (och den andra kvinnan att doktorera i det ämnet. Tage Erlander tog in henne i regeringen 1947 och året därpå blev hon även departementschef. Hon var även som generaldirektör för Statistiska Centralbyrån den första kvinnliga myndighetschefen. Tydligen var det ett tag oklart om hennes regeringsbeslut kunde accepteras då hon vägrade underteckna dem Kock-Lindberg med makens efternamn efter bindestrecket. För henne var det en principsak att hon var sin egen och att hennes man inte hade med hennes jobb att göra och besluten betraktades senare som giltiga.

Karin Söder (1928-2015) efterträdde 1986 Torbjörn Fälldin som ordförande för Centerpartiet och blev därmed Sveriges första kvinnliga partiledare. Tyvärr tvingades hon av hälsoskäl avgå redan året därpå. Nästan alla svenska riksdagspartier har senare haft kvinnliga partiledare.

Ingegerd Troedsson (1929-2012) blev efter den borgerliga valsegern 1991 riksdagens första kvinnliga talman. Hon hade då suttit i riksdagen för Moderaterna sedan 1974 och även varit sjukvårdsminister i en borgerlig regering.

Vad är det då för spegel som finns i rummet och varför är den viktig? Jo, Sverige har ju i skrivande stund fortfarande inte haft en kvinnlig statsminister. Någon bild på denna kan alltså inte sättas upp. Men teoretiskt är det ju möjligt för alla svenska kvinnor att nå denna position. Så tanken är att unga kvinnor, kanske från skolklasser på besök, ska kunna spegla sig och tänka att de kan bli den som spräcker glastaket. Nu finns det ju faktiskt en möjlighet att spegeln inom kort kan komma att ersättas med ett fotografi på den faktiska första kvinnliga statsministern. Men glastak kommer det ju tyvärr att finnas kvar för de unga kvinnorna att spräcka ändå.