Per Albin Hanssons grav

 I dag, den tjugoåttonde oktober, skulle Per Albin Hansson ha fyllt 140 år. Han är i dag mest känd för att han lanserade folkhemsbegreppet i svensk politik och ledde samlingsregeringen som statsminister under Andra Världskriget.

Per Hansson föddes i Fosie i vad som idag är Malmö kommun 28 oktober 1885. Hans pappa var murare och mamman piga. När han skulle konfirmeras gick det två Per Hansson i gruppen så för att skilja dem åt så började den blivande statsministern använda även mellannamnet Albin. Per Albin Hansson engagerade sig först i nykterhetsrörelsen och senare i arbetarrörelsen. Inom ungdomsförbundet sågs han som höger och blev kvar i det socialdemokratiska partiet när de radikala ungdomsförbundet uteslöts. Som ung riksdagsledamot ansågs han dock väldigt radikal och förespråkade bland annat republik. När Hjalmar Branting bildade den första rent socialdemokratiska ministären 1920 chockade och oroade han etablissemanget genom att utse antimilitaristen Hansson till försvarsminister. Som sådan började han också en nedrustning av försvaret. Faktum är att Hansson var så kontroversiell i många kretsar att när Branting gick bort och Fredrik Thorsson var för sjuk för att ta över så blev han visserligen utsedd (och senare kongressvald) till partiordförande men Richard Sandler fick bli statsminister till en början. I en riksdagsdebatt 1928 använde Hansson den konservative statsvetaren Rudolf Kjelléns begrepp Folkhemmet för att beskriva ett socialdemokratiskt samhälle och med tiden kom det att bli en vanlig beskrivning av de reformistiska strävandena. I valet 1932 gick Socialdemokraterna framåt och Hansson inledde förhandlingar med Bondeförbundet. Genom den s.k. kohandeln fick Hansson möjlighet att prova en mer aktivistisk arbetsmarknadspolitik i krisen i utbyte mot tullar på vissa jordbruksprodukter. Detta ses som den typiska svenska kompromissen. 1936 avgick dock Hansson som statsminister under några månader, fram till valet på hösten, eftersom den borgerliga riksdagsmajoriteten krävde en för stor upprustning. Ironiskt nog så fick Hansson verkligen rusta upp när kriget bröt ut 1939. Under krigsåren ledde han en samlingsregering med alla partier utom kommunisterna som tvingades till svåra kompromisser. Den femte oktober 1946 hade statsminister Hansson socialdemokrater från Norge på besök och de gick på Café Opera. Under kvällen ska Hansson ha varit på gott humör men klagat över smärta i vänster arm. På morgontimmarna tog han spårvagnen till hemmet i Ålsten men föll ihop i en hjärtinfarkt i vilken han avled. Han ligger begravd på Norra Begravningsplatsen.