Giuliettas balkong

 Det här är en plats som man kanske vet att man vill besöka men som de flesta besökare nog också vet inte riktigt är vad den utger sig för att vara. Guiliettas balkong sägs vara den balkong där Shakespeares Julia Capulet möter sin Romeo. Egentligen är balkongen från 1930-talet och Shakespeare nämner inte ens en balkong i pjäsens manus, bara att Julia visar sig i ett fönster (men så gott som alla uppsättningar låter henne stå på just en balkong). Det här är den verkliga historien.





På medeltiden drabbades Verona av strider mellan familjer och politiska fraktioner. Dante Aligheri sökte under denna period sin tillflykt till Verona (mer om detta i framtida inlägg) och stiftade bekantskap med dessa fraktionsstrider. I sin gudomliga komedi nämner han två familjer i en och samma vers. "Kom och se Montecchi och Cappelletti... som redan drabbats av sorg" skrev poeten och det fick framtida krönikörer att dra slutsatsen att just dessa familjer stred mot varandra och hade drabbats av en särskild sorg. Medan Montecchi verkligen var en mäktig adelsfamilj i Verona på den här tiden (och ägare till det närliggande hus som i dag kallas för Casa di Romeo) så syftade begreppet Capoletti nog snarare på en politisk fraktion i staden. När nu namnen ändå förts samman så skrev Luigi da Porto år 1530 en novell om den olycka som drabbat dessa familjer, en novell som i sin tur lästes av William Shakespeare och som blev basen för dennes pjäs Romeo and Juliet.

På 1800-talet började Europa få en turism som (om än i mindre skala) liknar dagens. Många belästa engelsmän (och andra) kom till Verona och ville naturligtvis se de platser där pjäsen ägde rum. De började fråga Veronaborna om var Julias hus låg. Det fanns ett hus från 1200-talet som en gång ägdes av familjen Dal Capello. Dessa var kryddhandlare och hade med stor sannolikhet ingenting med Capoletti att göra. Icke desto mindre kom de nu att identifieras som pjäsens familj Capulet och huset med Julias hus. Det var bara ett problem, det här huset hade ingen balkong. Sannolikt har det aldrig haft det.

Myndigheterna insåg snart att det gick att locka turister med huset så detta köptes in av staden. Museichefen Antonio Avena lät 1939-1940 bygga om huset för att få det mer som turisterna tänkte sig det. Den nuvarande balkongen byggdes av resterna av en medeltida sarkofag för att få ett ålderdomligt utseende. Under balkongen placerades en bronsstaty som sägs föreställa Julia. Det sägs att man får tur i kärlek om man rör hennes högra bröst. Balkongen blev en succé och turister strömmade till. Sedan några år tillbaka måste man därför köpa biljett och gå in på innergården via Teatro Nuovo.

Det mest intressanta med denna balkong är väl egentligen hur verkliga händelser inspirerat litterära verk som i sin tur inspirerat mytbildning och så så småningom också skapat verkliga turistattraktioner även om dessa ligger långt ifrån de verkliga händelserna. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Treårsdagen av vår kwanjula - platser jag förknippar med min älskling

Haake Beck-skylten på Spitzen Gebel

Porta Nuova i Verona