Soluret i Genève

 På piren Quai Bezanson-Hugues vid Genèvesjön står detta solur som kallas Cadran Genevois du Lac. Det är ett s.k. armilärsolur, det vill säga en armilärsfär (normalt ett antikt astronomiskt verktyg där ett skelett av metallringar visar himlafenomen) som används för att istället visa tiden med hjälp av en skugga från pilen som pekar mot Nordpolen.

Genève är ju känt för sina urmakare och därför finns många referenser till klockor i staden. Just det här soluret är en gåva till staden från lyxurmakarfirman Gübelin med anledning av dennes hundraårsdag 1974

Förutom att visa tiden så förklarar detta solur också ett annat märkligt fenomen nämligen tidsekvationen. Om man tittar på sin klocka och sedan tittar på ett solur så är dessa sällan i exakt synk, det kan skilja upp till en kvart åt vardera hållet. Detta beror på att vi människor har bestämt att alla dygn ska vara exakt tjugofyra timmar långa men under ett varv runt solen så roterar inte jorden runt sin axel i en exakt jämn takt. Då omloppbanan är eliptisk (inte cirkelrund) så kommer jorden att rotera snabbare kring sin axel när den är närmare solen och långsammare när den är längre bort. Eftersom jordaxeln lutar så uppstår också ett fenomen där dagen blir längre på somrarna, vilket också påverkar. Det gör att om man fotograferar solen vid samma tidpunkt varje dag så får man inte ett rakt streck utan anarare en liggande åtta, en evighetssymbol som kallas analemma. En sådan symbol är ingraverad i detta solur och där kan man avläsa hur mycket soltiden skiljer sig från klocktiden en given dag,