Där Stalin är en hjälte

De flesta människor världen över betraktar nog Josef Vissaronovitj Dzjughasjvili, mer känd som Josef Stalin, som en av världshistoriens största despoter och som ansvarig för miljoner människors död genom utrensningar, påtvingad svält, förföljelse och krig. Annorlunda förhåller det sig dock i hans födelsestad Gori. Där betraktas han fortfarande som stadens store son och som en i huvudsak positiv gestalt. Samt förstås som en turistmagnet.

Den lilla staden Gori ligger i östra Georgien och hade 2014 runt 48 000 invånare. Befolkningsmässigt är det en kraftig nedgång sedan Sovjetunionens sista dagar. Med bil eller buss går det att göra en dagsutflykt dit från huvudstaden Tblisi eller att, som vi gjorde, inkludera den i en större rundtur i landet. Själva staden Gori gav inledningsvis ett rätt trist intryck. På kvällen gick det dock att hitta relativt trevliga restauranger. Det finns belägg för att det bott människor på platsen åtminstone sedan hellenistisk tid och det finns faktiskt en bevarad fästning från 600-talet som är synlig över hela staden.

I övrigt har den inte gjort mycket avtryck i historien. Eller hade inte fram till december 1878 då den ovan nämnde Josef Vissaronovitj Dzjughasjvili föddes i staden. Han gick i skolan, och gjorde väl ifrån sig i denna, i staden men flyttade sedan till Tblisi för att studera till präst. Under sin tid som student kom han i kontakt med marxismen och blev så småningom revolutionär. Han antog kodnamnet Stalin och kom att tillsammans med Lenin och Trotskij bli ledande inom bolsjevikpartiet. Efter revolutionen och Lenins dag manövrerade han sig till makten i Sovjetunionen. Han avled 1956 och redan några år efter hans död började "avstaliniseringen" där statyer togs ned och bilden av diktatorn modifierades även inom Sovjetunionen.



Därför är det rätt fascinerande att komma till en stad där Josef Stalin fortfarande betraktas som en hjälte. Huvudattraktionen för varje turist till Gori är naturligtvis Stalinmuséet. Det är dedikerat till att berätta historien om den georgiske revolutionären och är fyllt av statyer och andra hyllningar. Det finns också mycket Stalinmemorabilia att köpa i museibutiken. Pliktskyldigast finns också ett rum på bottenplanet som berättar om övergrepp under Stalineran. I huvudsak visar dock muséet historien genom bilder och bevarade artefakter ur hans liv. Här finns också diktatorns dödsmask.



På muséets gård står även det hus som Stalin föddes i bevarat för eftervärlden.



Det ska sägas att skyltningen på engelska på muséet var mycket bristfällig (skyltarna är på georgiska och ryska) och det finns inga regelbundna visningar på engelska. Gör man en rundtur med guide (vilket är ett vanligt sätt för svenskar att resa i Georgien) brukar det dock ingå en visning. Som museum betraktat är det rätt tråkigt och torftigt. Behållningen ligger helt i att se historien berättas ur ett perspektiv som så totalt skiljer sig från hur den skildras hos oss. I den meningen är faktiskt rummet som berättar om övergreppen en besvikelse, hyllningen blev inte riktigt så svulstig som jag hade förväntat mig. Spännande att se historien i ett annorlunda perspektiv är det dock ändå.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tvåårsdagen av vår kwanjula - åter till Entebbe

Bron i Avignon

Minnen av Ivan Aguéli del 3: Graven