Tvåårsdagen av vår kwanjula - åter till Entebbe

 I dag är det två år sedan jag introducerades i min afrikanska familj genom den ceremoni som kallas kwanjula och precis som för ett år sedan så vill jag ju uppmärksamma det här på bloggen. Det finns inte särskilt mycket jag har att tillföra rörande själva introduktionsceremonin utöver det som redan sagts i de två tidigare inläggen på ämnet men jag tar fasta på att ceremonin hölls i Entebbe och ger lite tips om den staden.

Bild: Vår bröllopsfotograf

Entebbe är givetvis mest känt för det gisslandrama som utspelade sig här när palestinska terrorister i juni 1976 kapade ett israeliskt flygplan och körde det till Uganda varpå israelerna ingrep militärt och fritog gisslan. Det är nämligen här Ugandas internationella flygplats ligger (även om den som dramat utspelade sig på i dag är militärt skyddsområde). Därför är det ju en stad som nästan alla internationella besökare till Uganda besökt men de flesta har nog inte sett mer än flygplatsen och Kampala-Entebbe-Expressway till huvudstaden. Denna motorväg är faktiskt världens dyraste.

Det finns dock mer att se i Entebbe som ligger vackert vid Victoriasjön. Vid Kigungu Landing anlände en gång de första katolska missionärerna till Uganda. Bilderna man kan se i inlägget jag nu länkade till är dock inte möjliga att ta idag trots att jag tog dem för mindre än två år sedan, I dag har nämligen vattenytan stigit och monumentet står en bit ut i sjön! Om man betalar inträdesavgiften bör man dock fortfarande kunna besöka stranden Aero Beach intill flygplatsen som givetvis har ett flygtema.

Om man är mer naturintresserad så finns här spännande aktiviteter. Dagen efter vår kwanjula besökte vi ett lokalt zoo, Uganda Wildlife Conservation and Education Center. Det kan naturligtvis inte mäta sig med att se dessa djur i det vilda på till exempel en safari men det är ändå ett av de bättre zoo jag har besökt. Mindre, och framförallt mindre känt, är Reptile Village i utkanten av staden där de tar hand om skadade reptiler. Här finns extremt giftiga ormar och stora alligatorer men också mer harmlösa kameleonter.

På tal om kameleonter så är Doreens klan för övrigt förknippad med just kameleonter och jag fick vid ceremonin dyrt och heligt lova att aldrig äta dessa djur. Det är ett löfte jag tror att jag utan större svårigheter kommer kunna hålla. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bron i Avignon

Minnen av Ivan Aguéli del 3: Graven