Solna kyrka

 I dag väljer vi ett "resmål" tio minuter från mitt hem (det passar ju en dag när man har skärpt coronarekommendationerna). Det här är min kyrka och den är jag mycket stolt över.

Solna kyrka är en av de tre äldsta kyrkorna i Stockholms län (de andra två är Bromma och Munsö). Bromma är förmodligen äldst men alla tre kyrkorna är s.k. rundkyrkor från slutet av 1100-talet. Solna brukar dateras till tidigt 1180-tal. Kyrkan var då helt rund (det som nu är tornet och byggnaden där under var hela kyrkorummet. Under medeltiden byggdes kyrkan ut med ett skepp, ett kor och ett vapenhus (där kyrkobesökarna ställde av sina vapen). Vad som i dag är bakvägen in i vapenhuset var då kyrkans huvudingång (som på den tiden alltid var från söder i kristna kyrkor).

Vid öppnandet tilldelades Solna kyrka enligt traditionen två skyddshelgon St Jakob, Jesu broder, och St Martin av Tours. Jag har dock även hört spekulationen att detta egentligen är en felläsning och att St Jacob egentligen var skyddshelgon i ett annat kapell. Hur som helst finns det i dag ingen tvekan om att det är St Martin som är kyrkans verkliga skyddshelgon. St Martin var en romersk riddare som kom till en befäst stad och mötte en tiggare. Då han inte hade något att ge tiggaren högg Martin av en bit av sin mantel så tiggaren åtminstone inte skulle behöva frysa. På natten drömde han att Kristus visade sig iförd manteln och blev då omvänd. Resten av livet red han runt och predikade och omvände många. Detta ledde till att när biskopen i Tours avled så blev Martin utsedd till efterträdare. Detta gillade Martin dock inte alls och gömde sig på en höskulle. Han upptäcktes på grund av några gäss som kacklade och på middagen bär han tillträdde som biskop serverade han därför gås. I Skåne vårdas fortfarande traditionen att äta gås på Martinsdagen.

I Solna finns Martin istället representerad i en skulptur från 1400-talet tillverkad i Albert Målares (Albertus Pictor) verkstad. Den madonnabild som också står i rummet kommer från samma verkstad. Dne var länge försvunnen men återfanns i Historiska muséets samlingar och har nu stått i 100 år på sin nuvarande plats.

Albertus Pictor har även målat väggmålningarna i vapenhuset som följer en döende mans kamp för frälsning bland anhöriga, djävlar och änglar. Sviten kallas Ars Morendi, konsten att dö.

På 1600-talet bodde Magnus Gabriel de la Gardie på Ulriksdal (Jakobsdal då). Greven var den mäktigaste mannen i Sverige och rustade upp kyrkan. Han skänkte den nuvarande predikstolen och altartavlan. Altartavlan är tudelad och visar Kristi frambärelse i templet och herdarnas tillbedjan men har också små amuletter med greve de la Gardie och hans hustru Maria Eurysyne. Tavlan är ett krigsbyte från Prag.

Solna kyrka är en levande församlingskyrka men har en fascinerande historia och är definitivt värd ett besök även för andra.