Haga i Göteborg

 När jag var barn gick tv-serien Albert och Herbert med Göteborgsprofilerna Sten-Åke Cederhök och Thomas von Brömssen i titelrollerna. Serien handlade om en äldre lumphandlare och hans son som bor i ett hus med utegård i stadsdelen Haga i Göteborg. Genom tv-serien kom denna stadsdel (som jag då bara hade dimmiga bilder av utöver tv-bilderna) för mig att symbolisera arbetarkvarteren i Göteborg.

Bild: Reymar Dahlin

 Namnet "Haga" är en dialektal pluralform för "hagarna" och syftar på att området en gång tiden bestod av åkermark. Stadsdelen blev anlagd som en förstad av drottning Kristina 1647. Då fanns redan ett mindre försvarsverk på Skansenberget som från år 1697 ersattes av den nuvarande Skansen Kronan. Från denna löpte en kaponjär, en täckt gång med vallgravar på varsin sida, över till befästningen Carolus Rex, en av de bastioner som då fanns runt om i Göteborg. Kaponjären delade Haga i två delar och lades slutligen igen 1865. I dag löper Kaponjärsgatan här.

År 1811 fastställdes stadsplanen för Nya Haga och under 1800-talet växte en stadsdel med arbetarlängor av trä fram här. Det var främst småhus i ett plan. Bostadsbyggandet i trä kom att regleras hårt under1800-talet på grund av brandrisken och i nästa byggnationsfas 1875-1910 kom en hel del av dem att ersättas med de för stadsdelen i dag så karakteristiska landshövdingehusen. Husen kallas så för att de första exemplaren av hustypen sanktionerades av landshövdingen Albert Ehrensvärd den äldre och består av ett bottenplan byggt i sten och två övre våningar uppförda i trä. Denna blandtyp var mindre brandfarlig och kom att dominera i Haga och i stora delar av Göteborg.

Som man kan förstå kom Haga efter hand att bli föremål för flera rivningar. Det gav i sin tur upphov till en motrörelse för att bevara stadsdelen. I dag har den, liksom så många arbetarstadsdelar i Sverige, till stora delar gentrifierats. Den har dock bevarat en hel del av sin charm.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tvåårsdagen av vår kwanjula - åter till Entebbe

Bron i Avignon

Minnen av Ivan Aguéli del 3: Graven