798 Konstdistrikt

 Världen över inträffar det att gamla industriområden och fabriker läggs ned och att områden förfaller, vilket leder till att unga konstnärer flyttar in, skapar studior och utställningslokaler och att området så småningom blir hippt så att markpriser och hyror stiger i närheten och en gentrifieringsprocess börjar. Fenomenet kan man se i flera städer. Även i Beijing finns ett sådant område - med dess historia ber givetvis med specifika kinesiska drag.

När Mao och kommunistpartiet tog över Kina och utropade folkrepubliken så hade man fortfarande goda relationer med Sovjetunionen och Östeuropa. I ett samarbete byggdes fabriksområdet i Dashanzi i Beijing upp där vapen och militär utrustning producerades. År 1957 började produktionen i det som kallades Fabrik 718. Senare kom denna att få underfabriker alla med inledningen 7. Med de ekonomiska reformerna på 1980- och 1990-talet började dock produktionen konkurrensutsättas och blev olönsam. Mot slutet av perioden hade 60 procent av arbetsstyrkan fått gå. Området lämnades.

Ungefär samtidigt var många inom konstvärlden på jakt efter nya lokaler. Konsthögskolan slog sig 1995  ned i fabrik 706 och det startade en våg av små gallerier och konstnärsateljéer i området. Beijing Tokyo Art Projects öppnade en utställningslokal i fabrik 798 och det numret kom så småningom att bli ett samlingsnamn för hela området. I dag är det fullt med små konstgallerier, kaféer och utställningslokaler.

Att besöka 798 är givetvis en upplevelse som varierar beroende på när man är där. Det här är inget museum med fasta samlingar utan ett konstdistrikt där konstnärer ställer ut i gallerier. Bilderna ovan är från mitt besök i området 2017 men det ger en uppfattning om vilken variation man kan få se. Området ligger lite otillgängligt i förhållande till andra sevärdheter i den kinesiska huvudstaden men tunnelbanenätverket är väl utvecklat och det är värt ett besök.