Place de la Bastille

 I dag, på Frankrikes nationaldag, återvänder jag till platsen där allt började. Faktum är att det kanske inte så mycket är en plats som du inte vet att du vill besöka som en plats vars historia inte riktigt är synlig i dess nuvarande utformning.

Place de la Bastille är ett enkelt torg i Paris, inte mycket mer än en trafikkorsning och ett monument i form av Julikolumnen. På den här platsen stod dock den ökända fästningen Bastiljen i 400 år. Byggnationen påbörjades på 1350-talet men tog fart under 1370-talet för att försvara Paris mot engelsmännens räder under Hundraårskriget. Med tiden kom fästningen dock att bli mest känd som ett fängelse där de franska monarkerna placerade fångar som ansågs vara fiender till staten. Ludvig XIV ska under sin regeringstid ha haft över 2 000 personer, i genomsnitt 43 om året, internerade i fästningen, bland annat många politiska fångar och rebeller. 

Det är också vid denna tid som fästningens mest kände - och okände - fånge satt fängslad. "Mannen i järnmasken" var en ännu oidentifierad man som dog 1705 och som är känd för att alltid bära en huva av sammet (av Voltaire felaktigt beskriven som en järnmask) och som ingen ska ha sett utan denna under fängelsetiden. Många spekulationer har framförts om vem mannen var, den mest kända är den hypotes som Alexandre Dumas populariserade i romanen Vicomte de Bragelonne där fången är Ludvig XIV:s egen tvillingbror.

Bastiljens angreps för i dag exakt 232 år sedan, den 14 juli 1789, av en uppretad folkmassa. Det var revolutionära tider och redan i juni hade representanter för det tredje ståndet i nationalförsamlingen uppmanat kung Ludvig XVI att gå med på en skriven författning. På morgonen samlades 900 personer, mestadels unga arbetareklassmän från områdena runt omkring som angrep krutförråden. Märkligt nog lyckades de storma fästningen och denna revs senare. Man hade hört skräckhistorier om hur illa fångarna i Bastiljen behandlades men i praktiken var fängelset för sin tid relativt milt och fångarna var färre än man trott (vid tillfället endast sju). Icke desto mindre kom stormningen att ses som en symbol för revolutionen och början på det moderna Frankrike.

Efter att fästningen revs blev platsen ett torg. Redan när detta invigdes 1792 fanns planer på att uppföra en minneskolumn men det blev inte av. Det var istället en helt annan revolution som kom att hyllas på platsen. Under tre dagar 27-29 juni 1830 störtades kung Karl X av sin kusin Louis Philippe (som kom att bli Frankrikes siste kung och själv störtades i revolutionen 1848). Händelsen har kallats "julirevolutionen" eller "den andra franska revolutionen". Den inledde en period av en konstitutionell monarki som för sin tid var mycket liberal. Louis Philippe lät resa Julikolumnen på Place de la Bastille för att minnas de "tre storslagna dagarna" som utgjorde Julirevolutionen 1830.

I dag är Julikolumnen det mest sevärda på platsen. Till 200-årsminnet av Bastiljens stormning uppfördes också ett operahus Opera Bastille  intill torget som man ju kan gå på om man vill avnjuta opera i en historisk miljö.