Sala Silvergruva

 I Sala i Västmanland ligger vad som kan vara det djupaste hål som någonsin grävts av människor i förindustriell tid. En gång i tiden var Sala Silvergruva en av Sveriges viktigaste gruvor och grunden för det tidiga svenska myntväsendet. Gruvan var i drift fram till 1908 men nyttjade under hela sin tid främst de gamla brytmetoderna.







Gruvans ursprung kan sökas tillbaka till 1400-talet. Förmodligen pågick då oorganiserad privat gruvdrift vid Salberget men det var när kronan i början av 1500-talet började få intressen i detta som driften på riktigt kom igång Gustav Vasa var mycket angelägen om driften på i mitten av 1500-talet hade gruvan sin storhetstid. Emellertid var man inte så bra på gruvdrift och rasen var omfattande, Utvinningen ledde också till att man lyckades bryta mindre och mindre. På 1600-talet byggdes det som kallas Drottning Christinas schakt med hjälp av tyska ingenjörer och utvinningen tog fart igen. Man följde ådern och byggde nya schakt med namn efter kungarna Karl XI och Gustav III. På 1800-talet började man så smått använda andra metoder och kunde också utvinna större mängder zink och bly (som malmen är betydligt rikare på än silver). Lönsamheten gick dock inte att hålla uppe och i början 1900-talet lades driften ned. Den siste som utförde ett arbete innan stängningen var bergsmannen Kalle Berg "Berg-Kalle" som har en byst på området

Malmen i gruvan är alltså betydligt mer rik på zink och bly egentligen men det var fram till slutet främst silver man utvann. Brytmetoden var gammaldags. Under natten värmdes klippan av eldar som eldvakterna vaktade (kolmonoxidförgiftning var en vanlig arbetsskada). På morgonen bröt man malmen med spett, då hade hettan gjort sprickor i berget.

Sala Silvergruva är en spännande plats att besöka. Guiderna är skickliga och mycket kunniga . Man ska dock vara medveten om att muséet har dåligt med skyltning på engelska (inte så omfattande på svenska heller).

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tvåårsdagen av vår kwanjula - åter till Entebbe

Bron i Avignon

Minnen av Ivan Aguéli del 3: Graven