Non-violence - Carl Fredrik Reuterswärds fredsmonument

I dag den 24 oktober är det den internationella FN-dagen. Den här dagen 1945 trädde FN-stadgan i kraft och sedan 1948 är det en officiell minnesdag. Förra året uppmärksammade jag den här bloggen genom ett besök i organisationens högkvarter i New York. I år tänkte jag fokusera på ett fenomen intimt förknippad med denna plats - konstverket Non-violence av den svenska konstnären Carl Fredrik Reuterswärd.




Jag kallas Non-violence ett "fenomen" snarare än ett konstverk just för att det mer är ett fenomen än ett konstverk. Utanför FN-skrapan i New York står en staty med detta namn (översta bilden) och det är den mest kända. Som alla vet är det dock inte den enda. Faktum är att listan kan göras lång över platser där man kan finna den. På Sergelgatan i Stockholm finns en variant av den, liksom vid Kungsportsavenyn i Göteborg och på flera ställen i Sverige - men också i Berlin, Beijing, Kapstaden och utanför en av EU-kommissionens byggnader i Luxembourg. Bilderna här på bloggen är tagna i Skissernas museums skulpturpark i Lund och på taket på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.

Själva konstverket föreställer en pistol med pipan knuten till en knut och mynningen riktad uppåt. Det är gjutet i brons. Just på Skissernas museum ska det finnas en förberedande skiss gjord av Reuterswärd där konstnären även skrivit att det var sorgen över mordet på John Lennon som gav honom idén till den. Konstverket uppfördes också första gången 1980, samma år som Lennon blev skjuten. Reuterswärd hade träffat John Lennon och Yoko Ono och delade deras fredsvision. Efter mordet bad Ono honom att göra ett monument över denna. Ursprungligen var tanken att statyn skulle stå i Central Park men på något sätt lyckades Luxembourgs regering skänka den till Förenta Nationerna och det blev istället där som originalet kom att stå. Den har som sagt uppförts på många platser därefter.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tvåårsdagen av vår kwanjula - åter till Entebbe

Bron i Avignon

Minnen av Ivan Aguéli del 3: Graven