Erik Anders Hälsingegård

 I förra veckan, på årsdagen av den bilolycka som tog hans liv, skrev jag om Jan Johansson-rummet på Erik Anders Hälsingegård i Söderala. Gården i sig är dock också väldigt intressant. Erik Anders är en av de sju s.k. hälsingegårdar som ingår i världsarvet "Hälsingegårdar".

Begreppet "hälsingegård" syftar på en bondgård i Hälsingland som har flera byggnader. Huvudbyggnaden har ofta brutet tak och är mer än en våning. På insidan är de ofta rikt dekorerade på väggarna (det engelska namnet på världsarvet är "decorated farmhouses of Hälsingland). De är i allmänhet uppförda före 1910-talet. De rikt dekorerade stora gårdarna vittnar om den rikedom som fanns på den hälsingska landsbygden på 1800-talet och i början av förra seklet. Länsmuséet i Gävleborg uppskattar att det finns ungefär tusen hälsingegårdar kvar. Sju av dessa ingår alltså i världsarvet.

Erik Anders gård är uppkallad efter bonden och nämndemannen Erik Andersson som levde mellan 1788 och 1874. Det var han som lät uppföra mangårdsbyggnaden på 1820-talet. Han äldsta son utvandrade och den yngre avled i unga år och hans änka fick sälja gården. På 1900-talet bedrevs uthyrning av den och uthusen ersattes med mer rejäla byggnader. I dag är gården renoverad. Den nedre våningen har kök och spis men är mer sparsamt dekorerad. Där ligger också Jan Johansson-rummet. På övervåningen är väggarna gråmarmorerade och dekorationerna fler. Flera av dem är målade av dalamålarfamiljen Knutes som var eftertraktade i trakten. Här finns en praktfull festvåning.

Erik-Anders är kanske den mest tillgängliga av gårdarna som ingår i världsarvet men huvudbyggnaden är ändå mest öppen för visningar efter beställning. Jag hade tur och kom vid en tidpunkt när vi fick gå in och titta. En visning är dock att rekommendera.