Statyn föreställande Johan de Witt

 På ett litet torg som lustigt nog endast heter Plaats i Den Haag står den här bronsstatyn som föreställer en kontroversiell men skicklig politiker från 1600-talet, Johan de Witt. Det här är den tragiska historien om hur det kommer sig att han står staty här.


När Nederländerna först uppnådde självständighet från Spanien så var det i for av en republik. Skillnaden mellan olika statsskick är dock sällan så klar som det kan låta. De romerska kejsarna förnekade ihärdigt att de var kungar och formellt bestod den romerska republiken många år efter att den i praktiken avskaffats. I våra dagar är ju Folkrepubliken Korea inne på sin tredje ledare av ätten Kim. Den ursprungliga republiken Nederländerna leddes således av en ståthållare (Stadtholder) som ofta var fursten av Oranien (vilket är orsaken till att nederländska fotbollssupportrar bär orange). Under perioder försökte man dock bryta med ståthållarskapet och ha ett mer faktiskt republikanskt statsskick. En sådan period inföll på 1600-talet och under denna period var Johan de Witt den mäktigaste mannen i landet. Han stöttade beslutet att avskaffa ståthållarskapet och ledde därefter rikets regering. När landet drabbades av en katastrof 1672 ville många att ståthållarskapet skulle återställas och Wilhelm av Oranien återkom. De Witt tog konsekvensen och avgick. Hans bror Cornelis dömdes dock för att ha konspirerat mot fursten och dömdes till evig bannlysning. Johan de Witt tog sig till fängelset vid Plaats för att möta sin bror när denne skulle friges när de båda bröderna överfölls av anhängare till Oranien och lynchades. Därefter var de ansedda som förrädare och det var först i början av 1900-talet som man kunde uppskatta de insatser Johan de Witt gjorde för landet. År 1918 avtäcktes denna staty som är gjorde av Frederik Engels (Fré) Jeltsema i närvaro av kungapatet. Därmed kan man väl säga att den lynchade fick någon sorts upprättelse. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tvåårsdagen av vår kwanjula - åter till Entebbe

Bron i Avignon

Minnen av Ivan Aguéli del 3: Graven