Fredspalatset i Den Haag

 I dag, den 28 augusti 2024, är det 111 år sedan Fredspalatset i Den Haag öppnade. Byggnaden rymmer idag två internationella domstolar, den permanenta skiljedomstolen och den internationella domstolen, och dessutom världens största juridiska bibliotek för internationell rätt. Det är tyvärr mestadels stängt för besökare men man kan boka turer och om man, som jag, gör ett mer oplanerat besök så finns ett väldigt bra externt besökscenter där man kan ta del av palatsets historia.

I slutet av 1800-talet började en fredsrörelse växa fram. En av de ledande personerna i fredsrörelsen var den österrikiska adelsdamen och radikalpacifisten Bertha von Suttner (som lär ha känt Alfred Nobel och kan ha inspirerat honom att instifta sitt fredspris, vilket hon själv var första kvinna att ta emot). Hon skrev också böcker och utvecklade sina idéer framförallt under det rysk-turkiska kriget. En läsare var den ryske tsaren Nikolai II som  tog intryck och arrangerade den första fredskonferensen år 1899. Denna hölls just i Den Haag (den kallas därför Haagkonferensen). Ett resultat av denna var att man skulle försöka inrätta en permanent skiljedomstol till vilken länder skulle kunna framföra sina besvär och där domstolen sedan medlar mellan de olika parterna. En amerikansk diplomat talade med den amerikanske miljonären, fredsvännen och filantropen Andrew Carnegie som finansierade bygget av ett vackert palats som skulle hýsa domstolen. Detta öppnade 28 augusti 1913 och ritades av arkitekten Thomas Hayton Mawson .  

Ett år efter öppnandet kastades dock världen in i den dittills blodigaste konflikten någonsin. Tanken på fred och skiljedomar överlevde dock kriget. Under mellankrigstiden hyste palatset vid sidan av skiljedomstolen även av den fasta mellanfolkliga domstolen under ledning av Nationernas Förbund. Efter Andra Världskriget kom den att ersättas av den Internationella Domstolen.

Inför skiljedomstolen kan stater framföra sina ärenden. Domstolens beslut är bindande för de ingående parterna, minst en stat och sedan en annan institution som en annan stat, ett företag eller en institution, men man kan också komma överens om medling och partsöverenskommelser.

Den Internationella Domstolen avger domslut i frågor som läggs fram för den enligt internationell rätt, oftast gränstvister och territoriella konflikter.  Dne har också rollen att ge råd till andra FN-organ om internationell rätt. Den ska inte blandas ihop med den internationella brottmålsdomstolen som också finns i Haag men inte i Fredspalatset.