Platser Du inte visste att Du ville besöka

 I dag är det 40 år sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades på väg hem från en bioföreställning. Mordet är fortfarande olöst. Det är en dag alla svenskar över 50 minns. Många beskriver det som ett nationellt trauma. Med tiden har mordet, utredningen och allt runt den, nästan kommit att skymma politikern Olof Palme. Jag har medvetet försökt undvika sensationalism och mordturism på den här bloggen. Jag brukar visserligen tipsa om folkmordsminnen men det är en del av vår historia och viktiga händelser att minnas för att förstå och inte upprepa. Väldigt gamla historiska mord som  mordet på Julius Caesar  eller  Abraham Lincoln  har jag också nämnt platserna för. Men generellt vill jag inte uppmuntra människor till att resa till platser där familjetragedier lett till mord eller gängkriminaliteten skördat offer. En sådan morbid nyfikenhet känns ganska mycket som att göra turism av tragedier. Med Palme förhåller det sig delvis annorlunda. Mordet har blivit en ...

 Viktor Emanuel II var kung över Sardinien och Piedmonte och blev efter att ha enat Italien 1861 blev han dess förste kung (ordningsnumret behöll han, förmodligen delvis för att Italien inte hade funnits som kungarike på mer än ett millennium, ett drag som dock var en diplomatisk katastrof). Under kampanjen för att ena Italien angrep Sardinien bland annat Kyrkostaten som ju styrdes från Rom och det ledde till att påven exkommunicerade Viktor Emanuel. Innan hans död 1878 så drog påven dock tillbaka exkommuniceringen och accepterade kungen i den katolska kyrkan igen. Han fick sista smörjelsen och begravdes i det gamla hednatemplet Pantheon som sedan Antiken varit en katolsk kyrka. I templet vilar ju även konstnären  Rafael   men kungens grav är betydligt mer framträdande. Den har också inskriptionen Padre della Patria, fosterlandets fader, en titel ursprungligen given till romerska kejsare som ju fungerar väl för rikets enare.

  Gårdagens inlägg  handlade ju om en bro jag åkte under när jag gjorde en tur på bland annat Salhusfjorden utanför Bergen i Vestland i Norge. Tyvärr råkade vi ut för ett missöde med krånglande motorer som tvingade oss att vända om efter ungefär halva turen men jag kan ändå rekommendera att göra den. Båtturen startar från hamnen i Bergen och rör sig ut på fjorden. Man passerar under Nordhordlandbron och har hela tiden öar och land nära. Den norska naturen är ju unik och väldigt vacker och man ser trädbeklädda berg och kullar runt omkring. Att stå på däck och bara beundra naturen räcker ganska långt. Det är är givetvis en ganska kort tur (även om vi hade kunnat genomföra hela) men det ger ändå en inblick i den norska kusten. Närmare staden finns också industrier som visar på den ekonomiska betydelse området också har.

 När jag besökte Bergen 2025 så tog jag också en fjordtur på Salhusfjorden  (vilket jag ska försöka återkomma till i ett framtida inlägg). Båten passerade då under denna ganska unika bro. Nordhordlandsbron är en 1610 meter lång kombinerad snedkapel- och pontonbro som är en del av Europaväg 39. Att bron delvis är byggd på pontoner beror på att fjorden är 500 meter djup och att flytande pontoner då underlättade bygget. Bron öppnades 1994 och möjliggjorde då vägtransporter till Bergen genom att förbinda Flatøy  i Alvers kommun med fastlandet.

  Millesgården  på Lidingö i Stockholm är i dag ett museum med utställningar av både Carl Milles egen konst och annan konst. Det startade dock som Carl och Olga Milles privata hem och den del där de båda bodde och arbetade fram till de flyttade till USA 1931 kallas Konstnärsbostaden. Huset som ligger uppe på terrassen med utsikt över Värtahamnen var makarnas privata bostad men också ateljé. Här finns mycket av deras konst bevarad liksom en hel del av deras samlingar i rum som Röda rummet , Musikrummet och Antiksamlingen. Huset ritades av Carls bror arkitekten Evert Milles . Det var deras hem och studio främst under 1910- och 1920-talen, efter att de flyttat till USA så var de hemma periodvis. De öppnade då även huset för allmänheten. I dag är det en del av det större muséet på Milesgården.

 I Kurgarten  i Salzburg (nära  Schloss Mirabell ) står den här bysten som föreställer Friedrich Ludwig Jahn, den tyska gymnastikens fader. I Sverige är det ju Carl Henrik Ling som anses vara gymnastikens fader men liknande rörelser fanns på flera håll i Europa. Friedrich Jahn var född i Brandenburg 1778 och var en gymnastiklärare som började arbeta för att fler skulle börja träna. Han uppfann flera gymnastikredskap och blev känd som Turnvater Jahn (vilket betyder just gymnastikens fader). Jahn var också en tysk nationalist och att hålla sig i fysisk form sågs som en del av en nationell strävan. Han förespråkade en tysk återförening men dog 1852, innan denna genomfördes. Monumentet i Salzburg beställdes av Salzburgs gymnastiksällskap till femtioårsminnet av Jahns död 1902. Den är skapad av skulptören Leo von Moos. Inskriptionen lyder i översättning " Tyskarna kan endast hjälpas av tyskar " men det är oklart om detta är ett citat som verkligen uttalats av Jahn. Däremot är...

 Idag avslutas Vinter-OS i Milano och Cortina . Jag har ju redan i samband med öppningen gjort en lista över  besöksvärda platser i Milano . Nu när spelen avslutas tänkte jag att det kunde vara en bra tid att lista några resmål på andra håll i värdlandet. Jag har ju redan gjort det vid två tillfällen ( här  och  här ) men Italien är ju ett så stort turistland så det kan vara värt en retrospektiv lista till. Om vi ändå börjar i Milano så är det ju värt att än en gång nämna  Porta Nuova , stadens finansdistrikt. Bland skyskraporna här känner man sig mer som i New York, Shanghai eller London än vad de flesta förknippar med Italien. I Florens finns ju dess katedral  Cattedrale di Santa Maria del Fiore  från 1300-talet. Under denna finns också en äldre kyrkoruin,  Santa Reparata , med bevarade lämningar från Senantiken och den äldre medeltiden. I närheten av Florens i Toscana ligger också den lilla världsarvklassade staden Siena med det medeltida torg...

 Vid  Akershus fästning  i Oslo finns den här dammen som kallas Karpedammen . Dammen har sitt ursprung i ett vattendrag som gick förbi fästningen och som delades 1592 när den norra kurtinen (som är en del av fästningsvallen) anlades. Dammen fungerade då som vallgrav. Namnet fick den för att man odlade karpar i den, dels som dekoration men också som reservmatförråd. Under en period fylldes dammen igen, men den återställdes och fylldes med vatten på nytt under andra hälften av 1900-talet som en del av bevarandet av fästningens historiska landskap. Sedan dess har den genomgått flera restaureringar. År 2011 anlades en scen vid Karpedammen. Scenen används för teaterföreställningar utomhus och har fått ett karaktäristiskt spetsigt tak. Här finns plats för 3 500 åskådare, mestadels ståplatser men även en del sittplatser. Scenen försågs med en ny front under år 2022. 

 Intill  stadshuset  i den lilla nordengelska staden  Stockton-on-Tees  står ytterligare en äldre kulturminnesmärkt byggnad. Det är en lite galleria som kallas Shambles Shopping Centre. "Shambles" är ett gammalt ord för "köttmarknad" och detta har nog varit en plats där kött har sålts under många århundraden. Vi vet att det låg en inbyggd köttmarknad här redan 1768 men att den ersattes av den nuvarande byggnaden år 1825. Det är ett mycket viktigt år i den lokala historien då det var då som den första järnvägen öppnade (om inte världens äldsta så åtminstone en av de allra äldsta). Marknaden är en envåningsbyggnad i tegel med bågformade fönster. Den har bevarats fram till i dag men hyser inte längre köttbutiker utan ett litet köpcenter för oberoende handlare i stort. Övergången från renodlad köttmarknad till galleria har skett successivt under 1900-talet. År 2025 fanns planer på att göra om Shambles till en lokal för restauranger och barer men protester stoppade d...

 I det världsarvsklassade  centrala Salzburg , stadens historiska kärna, finns också mer moderna företeelser. Mitt i staden ligger gågatan Linzer Gasse och på denna ligger det lilla torget Platzl . Omkring detta ligger caféer och restauranger. Det främsta kännetecknet för just Platzl är den moderna fontän som kallas  Wasserspiele am Platzl. Man har monterat en fontän som sprutar vattenstrålar direkt ur gatan (som faktiskt har anor ända tillbaka till romartiden). Fontänen anlades 2004 och har snabbt blivit en populär attraktion, särskilt för den som vill ha svalka en varm sommardag.

 Vid torget  Plaça de Catalunya  i Barcelona finns ett flertal skulpturer, många i neo-klassisk stil. Den här kvinnofiguren är egentligen en allegori över sjöfartsnäringen som ju alltid varit viktig i Barcelona. Statyn kallas helt enkelt för  La Navegació (Sjöfarten) och denna representeras alltså av en kvinna som håller en hammare i handen. Statyn är 2,9 meter hög i sig och 4,4 meter om sockeln räknas in. Den kom på plats i samband med den stora renoveringen av torget i slutet av 1920-talet och var ett led i att smycka staden inför världsutställningen 1929. La Navegació är ett verk av skulptören Eusebi Arnau , en av de stora katalanska modernisterna. 

  "...supa, dricka, och ha sin flicka/det är vad sankte Fredman lär" . Så skaldade Carl Michael Bellman i den andra av Fredmans epistlar. Det är lätt att tänka att denne mystiske Fredman som skalden tillskrev äran av sina visor är en uppdiktad person men det fanns faktiskt en verklig person som förlaga. Johan Fredrik , kallad Jean , Fredman  var urmakare till det svenska hovet under Adolf Fredriks regeringstid. Han avled den nionde maj 1767 och ingen skulle väl förmodligen minnas hans namn idag om det inte varit för att Bellman använt honom som huvudfigur i sina visor. Som sådan blev han så populär att Stockholms Urmakare-Ämbete till 200-årsminnet av hans död (1967) lät resa den här gravvården på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm.

 Under en renovering av Heliga Marias blommas basilika  i Florens år 1966 gjordes ett ganska remarkabelt fynd. Bara några meter under den nuvarande kyrkan fanns resterna av dess föregångare Santa Reparata. Denna äldre kyrkobyggnad i Florens finns belagd sedan 300-talet. Den var ungefär en tredjedel så stor som den nuvarande katedralen och stod i 900 år mitt i staden. Den revs slutligt 1375 men hade då byggts ut och renoverats och förändrats många gånger genom historien. I den nuvarande kryptan kan man se bevarade lämningar från flera perioder. Här finns bland annat fresker från 1300-talet. Den jag fotograferade är skadad men man kan fortfarande urskilja motivet med Kristus omgiven av sin mor och evangelisten Johannes ur passionshistorien. Här finns också flera gravar som tillhört prominenta personer ur Florens rika historia. Jag vet faktiskt inte riktigt vem personen som vilar just under den fotograferade stenen är, jag tog mest bilden för att släktvapnet liknar den danska fla...

  Trafalgar Square är ju ett av Londons mest kända torg och givetvis en plats alla vet att de vill besöka om de kommer till världsstaden. Den stora kolonnen med Lord Nelson-statyn i toppen, duvorna och konstmuséet National Gallery  är välkända sevärdheter vid torget. Mindre känd är dock den här ryttarstatyn av kung George IV  som emellertid har en spännande historia. Ryttarstatyn vid Trafalgar Square är unik på flera sätt. Den beställdes inte av någon kommitté efter kungens död utan faktiskt av George IV själv! Kungen är klädd i romersk dräkt och sitter på en stillastående häst, den första brittiska ryttarstaty som hade en sådan. Den skapades av konstnären Sir Francis Legatt Chantrey  och gjöts i brons år 1828. Den var ursprungligen tänkt att stå på toppen av  Marble Arch  som öppnade utanför Buckingham Palace 1827. När George IV avled 1830 placerades ryttarstatyn på Trafalgar Square något som då var tänkt att vara temporärt i väntan på den egentliga placer...

 Idag är det återigen Valentindagen , det vi kallas Alla hjärtans dag , och som vanligt vill jag uppmärksamma kärleken den här dagen. I år tänkte jag att jag kunde lista lite platser förknippade med kärlek i musik och litteratur: Hon hette egentligen  Helô Pinheiro  men de två musikerna  Tom Jobim och Vinicius de Moreau gjorde henne odödlig som  La garota di Ipanema (the girl from Ipanema) . De föll båda för henne och ska båda ha friat till henne men hon avvisade dem och gifte sig istället med en gammal barndomskärlek. Carl Mikael Bellman blandade ju socialrealism och mytologi i sina visor där staden "nymfer" uppvaktas av hans många karaktärer. Ulla Winbladh besjöngs ju främst från fönstret på värdshuset vid Fiskartorpet . På den plats där värdshuset låg anlades senare  en av Sveriges första vintersportanläggningar . En annan som besjöng många kvinnor var Evert Taube. I en visa betraktar hans alter ego Rönnerdahl hur handelsmannen Gustav Johansson Flink u...

 I dag är det fredagen den trettonde. Det är en dag som förknippas med otur och förra året listade jag en del platser förknippade med  personer med otur . Tack vare en serie skräckfilmer är dagen också förknippade med skräck och det får bli temat för årets första inlägg om dagen. Vi kan väl kanske börja med att anknyta till just skräck som underhållning. I Lyon finns ett museum tillägnat just film och effekter där just skräck är en viktig komponent i muséets samlingar. Andra minnen av skräck är mer seriösa och knyter an till verkliga folkmord och terrorvälden. I Vilnius i Litauen finns ett museum över kommunismens offer i det gamla  KGB-högkvarteret  där man också kan se gamla celler från den tiden. Monument över kommunismens offer finns i många östeuropeiska städer som i Tirana i Albanien. Än mer gripande är de minnen som finns över mer urskillningslösa folkmord som syftat till att utrota hela folk- eller samhällsgrupper. Det kanske mest vidriga av alla dessa...

 Staatbrücke  är en av de centralt belägna broarna i  Salzburg . Här har det funnits flera broar genom åren, den äldsta är dokumenterad till 1000-talet. Den nuvarande bron, den tionde i ordningen, byggdes på 1940-talet under den nazistiska ockupationen. Då byggandet av denna bro sammanföll med Andra Världskriget så hade nazisterna många krigsfångar att tillgå och flera av dessa tvingades arbeta med anläggandet av den nya Staatbücke. När bron renoverades 2007 så satte staden upp den här minnesplaketten för att hedra dessa ofrivilliga arbetare. I svensk översättning lyder inskriptionen: Till minne av de hundratals krigsfångar och tvångsarbetare som från 1941 till 1945 mot sin vilja och under stora offer måste arbeta med uppförandet av denna bro .

 Bredvid  Hofgarten  i München ligger det bayerska statskansliet där delstatsregeringen sitter och ministerpresidenten har sitt residens. Framför byggnaden (eller snarare på baksidan mot parken) står en ryttarstaty föreställande Otto I  av Bayern. Otto I levde på 1100-talet och var den förste hertigen av Bayern av ätten Wittelsbach som kom att regera Bayern fram till 1918. Han grundade därmed en av Europas mest långlivade monarkier. Statyn visar hertigen i medeltida dräkt på en häst och är gjuten i brons och placerad på en hög sockel. Den gjöts 1911 och är ett verk av konstnären  Ferdinand von Miller den yngre. 

  Rådhustorget är Luleås hjärta och många av stadens viktigaste institutioner ligger runt detta. Så har det varit sedan stadens centrum flyttade hit från  Gamlestad  år 1649.. Redan då låg det mitt i staden omgivet av kyrkan (i dag ersatt av Luleå domkyrka ) och rådhuset. En kopia av det gamla rådhuset står idag på  Gültzauudden . Det är idag ersatt av ett modernt stadshus. I dag är torget en lunga i staden. Här finns en liten lekplats och en scen för uppträdanden. Här finns också en byst föreställande stadens grundare Gustav II Adolf . Torget ligger vid de centrala gatorna och här finns restauranger och hotell att tillgå för turister. 

 Bakom  residenset i München  där Bayerns elektorer en gång huserade ligger palatsets park, Hofgarten. Den anlades i italiensk renässansstil av landskapsarkitekten Heinrich Schön mellan åren 1613 och 1617, Det skedde på uppdrag av Maximilian I. I centrum av parken står Dianatemplet (tillägnat den romerska jaktgudinnan Diana) som byggdes samtidigt med parken och stod färdigt 1615. Det är i dag ett av de vanligaste platserna i München att fotografera. En mer modern aspekt av parken är Nymphenbrunnen som skapades av skulptören Ferdinand von Miller den yngre och invigdes 1893. Som helhet är parken trevlig att promenera i vid vackert väder.

 De olympiska spelen i Milano och Cortina har precis börjat men det finns givetvis många platser som har arrangerat spelen och ännu fler där de har gjort avtryck. Här kommer några tips på resmål där OS har gjort avtryck. Sarajevo  stod värd för vinterspelen 1984 (då staden fortfarande låg i Jugoslavien). Det är de fortfarande mycket stolta över i den bosniska huvudstaden. Den  bobbana  som byggdes inför spelen är i dag övergiven men fungerar fortfarande som ett landmärke och turistattraktion. Ett tag var det väldigt populärt att söka OS då detta ansågs ge stora ekonomiska intäkter. De flesta moderna spel har dock gått med förlust. Föreställningen att de gav vinst kommer egentligen från ett enda väldigt lyckat exempel på en nedgången stad som utvecklades av spelen - Barcelona 1992. Då rustades nämligen delar av staden upp, särskilt i hamnen. Konstverk som Roy Liechtensteins   La Cara de Barcelona  eller räkan med hummerklor kallad  La Gamba  kommer...

 Igår öppnade ju årets Vinter-OS som går i Milano och Cortina . Så vad passar väl bättre än att tipsa de läsare som eventuellt råkar befinna sig på plats om några platser att besöka mellan idrottsevenemangen. Duomo di Milano  är nog stadens kanske största sevärdhet. Den är Italiens största kyrka (Peterskyrkan ligger formellt i Vatikanstaten), Europas näst största och världens tredje största kyrka. Här finns så otroligt mycket att se att man kan gå runt en hel dag. Utanför katedralen ligger Piazza Duomo och från detta jättetorg kan man också nå Europas äldsta galleria,  Galleria Vittorio Emanuelle II  från 1860-talet. Något förvånande påstås det även att  Milano Centrale  är Europas största tågstation sett till antalet resenärer (och OS lär ju inte direkt minskat tillflödet), Milano är även känd som Italiens främsta finansstad och de riktiga finanskvarteren ligger i  Porta Nuova . Det är en plats som inte liknar någon annan i Italien och riktigt häftig...

 I dag, den sjätte februari, är det samernas nationaldag . Samer är ju ett ursprungsfolk och minoritet i Norge, Sverige, Finland och delar av Ryssland. I Norge är den samiska minoriteten mer tongivande än i Sverige och kan vara i majoritet i vissa kommuner. Därför tänkte jag uppmärksamma ett norskt samemonument idag. År 1917 tog den sydsamiska kvinnan Elsa Laula Renberg  initiativ till det första samiska landsmötet i Norge. Den hölls i Metodistkyrkan i Trondheim. År 1989 ledde dessa möten fram till etablerandet av det norska Sametinget. Till 100-årsminnet av det första landsmötet 2017 så tillverkade den sydsamiske konstnären Folke Fjällström det här altaret av björk som är snidat och oljat i samisk tradition med samiska ornament. Altaret placerades i den klassiska  Nidarosdomen  i Trondheim.

 Det här huset ligger i utkanten av  Vondelpark  i Amsterdam. I dag hyser det ett av Europas största vandrarhem  Stayokay Hostel Amsterdam Vondelpark men det har en tidigare historia också. Amsterdamsche Huishoudschool, Amsterdams hushållsskola, grundades 1890 av Jeltje de Bosch Kemper och Hendrina Scholten-Commelin med syftet att förbättra kvinnors utbildning och anställningsmöjligheter. Från 1895 var den inrymd i det här huset som ritades av arkitekten  Christiaan B. Posthumus Meyjes  som ritade det i en stil som kallas chaletstil  eller alpinstil. Skolan flyttade ut 1970 och under några år var huset klubbhus för Hells Angels (!) innan det bestämdes att det skulle byggas om till vandrarhem, vilket det har varit sedan 1974.

 Några veckor före jul såg jag ett inslag på Rapport om en svensk kycklinguppfödare som hade drabbats av en brand på gården. I branden hade han förlorat 55 000 fjäderfän! Han ägde alltså åtminstone 55 000 fjäderfän (troligen fler) och han var inte ens en stor uppfödare. På juldagen åkte vi till Afrika och nyår firade vi i  Kisoro . På TV höll Ugandas president Yoweri Museveni  ett nyårstal där han talade om de framsteg landet gjort och skulle göra. Framförallt var detta på det ekonomiska området och programmet visade några bilder på framstegen. Ett av exemplen var en stor hangar med burhöns på rad. Jag får erkänna att detta gav mig viss kluvenhet. Bild: Doreen Buntu Bilder: Joakim Edhborg I Uganda föder man fortfarande upp djur på ett ganska traditionellt sätt. På många ställen kan man se tamdjur som föds upp för köttets skull gå omkring helt fritt. Det rör sig både om getter (det mest uppskattade och dyraste köttet i Uganda), hönor och andra fåglar, ibland till och med k...

 I somras tog jag  Malmbanan  från Kiruna till  Narvik , Vid Kiruna station står den här statygruppen i brons och granit som hedrar de rallare som byggde järnvägen. Malmbanan tillkom ju för att man skulle kunna frakta malmen från  järnmalmsgruvan  i Kiruna till utskeppningshamnen i Narvik. Det var ett mycket viktigt arbete för svensk gruvnäring och de som utförde det var de järnvägsarbetare som kallades rallare . Monumentet, som heter Rälsbärarna , är gjort av konstnären Torsten Fridh  och föreställer förstås rallare som bär på delar av rälsen. Sockeln består av stenblock som hämtats ur ett stenbrott invid Malmbanan. De hade huggits för ett brobygge men blivit liggande oanvända i mer än 60 år. Monumentet invigdes av SJ:s generaldirektör Erik Upmark 1965

 I dag tänkte jag ta upp ett konsthistoriskt motiv som alltid är en källa till fascination (och viss irritation) hos mig. Det rör sig om den grekiska myten om Perseus och Andromeda. Enligt myten var Andromeda en etiopisk prinsessa, dotter till kung Cepheus och drottning Cassiopeia, som offrades till ett sjömonster för att hennes mor Cassiopeia hade retat Poseidon med sin fåfänga. Hon räddades från monstret av hjälten Perseus som var på genomresa. Det som fascinerar mig med hur motivet skildras i europeisk konst är att konstnärerna verkar ha glömt eller inte förstått att Andromeda ska vara etiopiska. Visserligen är det inte glasklart att det de antika grekerna menade med Aethiopia , de svartas rike, verkligen var Afrikas horn. Termen kan ha syftat på Levanten (jag har till och med hört att en klippa utanför Haifa i Israel har pekats ut som den klippa Andromeda kedjades vid). Ändå torde termen "etiopier" ha syftat på en person med mörkare hudfärg än den vanliga i grekiska områd...

 I ätten Wittelsbachs  residens  i München hänger den här dekorativa mattan. Det är en persisk matta som dock kallas polsk och som också har en oväntad svenskkoppling. Mattan till hör en grupp mattor som tillverkades i Persien (nuvarande Iran) 1600-1601 under den safavidiska dynastin. Den aktuella gruppen tillverkades dock på beställning av ett europeiskt kungahus, nämligen det polska, vilket man kan se på att det polska statsvapnet är avbildat. Beställaren var alltså den polske kungen Sigismund III Vasa , som ju i början av sin regeringstid även var kung i Sverige och son till Johan III. Mattan kom att hamna i den bayerska hertigätten Wittelsbach då den polska prinsessan Anna Catarina Constanza, Sigismunds dotter, gifte sig med Philip William som tillhörde den gren av ätten som var elektor för det område som kallas Palatinatet. Denna gren av familjen kom senare att ärva även den bayerska tronen och Palatinatet absorberades av Bayern. Så kom mattan att hamna på residense...