Nationalmonumentet på Dam

 Det här är nog en plats som många redan har besökt och ett monument man sett men kanske inte vet vad det är. Mina föräldrar kallar denna stenstod lite vanvördigt för "Staken på Dam" och nog går det att förstå varför. Själv har jag alltid levt i tron att pelaren ifråga ska mäta hur vattnet kan stiga vid en översvämning, att det alltså är en sorts djupmätare av hur långt under vattennivån man befinner sig. Det är vad som alltid har sagts mig, men det stämmer alltså inte.


Nationalmonumentet på torget Dam i Amsterdam är faktiskt egentligen ett minnesmärke över de stupade i Andra Världskriget. Tidigare stod här ett annat monument men det monterades ned redan 1914. Strax efter kriget restes här en pelare av trä för att symbolisera friheten men ganska snart startades privata insamlingar för att finansiera ett minnesmonument. Arkitekten John Rädecker kontrakterades för att designa det och senare fick han hjälp i det arbetet av Jacobus Oud. Dessvärre avled Rädecker innan invigningen men hans två söner deltog i det slutliga arbetet. Monumentet invigdes 1956 av Nederländernas drottning Juliana. Det dominerar torget Dam och är ett av landmärkena i Amsterdam. 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ettårsdagen av vår kwanjula

Bild
 I dag för ett år sedan så genomförde jag och Doreen vår  kwanjula  där jag blev på ett traditionellt sätt introducerad i hennes familj. I allt väsentligt är vi därmed gifta även om vi inte har genomfört en kyrklig vigsel än. Jag har ju redan berättat om kwanjulan i inlägget jag länkar till ovan men det kan vara värt att minnas att den alltså ägde rum i en villaträdgård i  Entebbe . En lustig händelse var att vi talat såväl länge som väl om vilken färg jag skulle ha på skjortan och kommit fram till att en svart skulle fungera väst. När vi väl kom till ceremonin så tvingades jag ändå byta till en vit då typ alla hade ändrat sig om färgen. Nåväl, det viktigaste var ju att vi fick en fin ceremoni. På festen efteråt serverades mycket traditionell ugandisk mat. givetvis är en riktig katogo  en viktig del av festen. Eftersom jag länge stört mig över hur missvisande för en sådan bilden i inlägget jag länkat till var så får läsarna här ta del av en riktig katogo. Störst av allt är kärleken. S
Läs mer

Femtio år med sommarstuga i Hälleviksstrand

Bild
 År 1972 köpte mina (blivande) föräldrar en liten tomt i ett sommarstugeområde på mark tidigare tillhörande Stensbo gård  utanför  Hälleviksstrand  på Orust. Jag föddes i juni året därpå och den första oktober, för i dag femtio år sedan, så restes huset på tomten. Som barn spenderade jag åtta veckor varje sommar i det huset och även påsk och Kristi Himmelsfärd kom vi att fira där I dag är jag där betydligt mer sporadiskt men det är ändå en plats som varit väldigt betydelsefull under min uppväxt. Här står min vackra hustru på berget bredvid vår tv-antenn med huset synligt nedanför. I husen intill bodde andra barn som vi lekte med och cyklade runt i närområdet. Vi kunde när vi blev lite äldre cykla bort till det för oss då mycket spännande kalkbrottet , eller "gruvan" som vi kallade den. Däremot har jag inga minnen av att jag som barn någonsin cyklade till de närliggande  skvaltkvarnarna  i Bro (men de är värda ett besök). När vi kom upp i tonåren kunde vi göra längre cykelture
Läs mer

Kwanjula - ugandisk introduktionsceremoni inför bröllop

Bild
 Det kanske är lite orättvist att använda bloggen för att tipsa om en reseupplevelse som många förmodligen inte kommer kunna uppleva även om de visste att de ville. I dag är det dock Alla hjärtans dag och då vill jag ju hylla kärleken. Så därför kommer jag nu berätta om när jag introducerades i min fästmös familj i Uganda. Bild: Vår bröllopsfotograf Uganda är fortfarande ett väldigt traditionellt samhälle. Familj (och framförallt barn) är viktigt. Landet är också väldigt religiöst och bröllop sker i allmänhet genom en kyrklig vigsel. Innan dess (och om man ska vara ärlig i många fall endast) så hålls en ceremoni  som kallas kwanjula där brudgummen introduceras i brudens familj. Den förekommer i många ugandiska stammar (jag vågar inte skriva alla då jag inte känner till sedvänjorna i alla stammar) men de mest kända är naturligtvis de ritualer som omger en kwanjula bland baganda, den största stammen som bor i kungadömet Buganda, Min fästmö är  mufumbira men huvuddragen är desamma. Inf
Läs mer