Den inverterade pyramiden

 I dag hålls den andra omgången i det franska presidentvalet och självklart ska vi ha ett franskt resmål här. Jag har ju en viss förkärlek för resmål som är mer imaginära än verkliga (och hur verkligheten kontrasterar mot fantasin) som historien om bänken som inte finns eller nedmonterade minnesmärken. I dag handlar det om en plats som i högsta grad finns men som en författare valde att ge en helt annan gloria.

Det var ursprungligen den tidigare franske presidenten Francois Mitterand som påbörjade moderniseringen av entrén till La Louvre med den gladpyramid som i dag är ingången. År 1993invigdes den andra fasen med den inverterade pyramiden under själva glasentrén som möter en mindre pyramid på golvet. Denna är ett verk av den kinesisk-amerikanske arkitekten Ieoh Ming Pe som gick bort 2019.

Mest känd är konstruktionen förmodligen för den roll den spelar i finalen av Dan Browns Da Vinci-koden från 2003. Här borde jag ha en spoilervarning men boken är trots allt 19 år gammal och filmen med Tom Hanks som Robert Langdon är inte mycket yngre så jag känner mig trygg i att berätta att Langdon följer alla ledtrådar i jakten på den heliga Graal, i boken tolkad som Maria Magdalenas gravplats, och finner den just här. Brown låter i boken den mindre pyramiden vara toppen på en pyramid lika stor  som den inverterade glaspyramiden ovanför och alltså gravplats för vad som i boken är Jesus hustru och symbolen för kvinnan. Brown låter den stora glaspyramiden vara symbol för det feminina (symboliskt en kalk) och den nedre för det maskulina. Brown var dock inte först med denna tolkning, andra har sett det som en frimurarsymbol på samma tema.

Jag gör ingen värdering av dessa tolkningsförsök utan konstaterar bara att den inverterade pyramiden är ett inspirerande konstverk i sig.