Baku - Azerbajdzjans huvudstad

På senare år har det blivit allt mer populärt att semestra i Georgien i Kaukasus. Grannlandet Azerbajdzjan är däremot fortfarande relativt outforskat av svenska turister. Det är synd då det är minst lika spännande som grannlandet i väster. Jag och en kompis reste runt i båda länderna för ett drygt år sedan, en resa som jag redan skrivit om två gånger (https://annorlundaplatser.blogspot.com/2020/06/den-svara-vagen.html och https://annorlundaplatser.blogspot.com/2020/06/dar-stalin-ar-en-hjalte.html). Nu tänkte jag fokusera i några dagar på Azerbajdzjan och dess huvudstad Baku, en fascinerande plats som fler borde upptäcka.

Vi anlände till Baku med flyg via Istanbul. En lustig sak var att varken jag eller min reskamrat är särskilt intresserade av sport och därför helt hade missat att det den kväll vi reste dit var final i UEFA Europa League i just Baku. De flesta resenärer från väst som anlände denna dag var alltså fotbollssupportrar och många antog helt enkelt att vi tillhörde samma skara, vilket ledde till att vi både nästan fick en utskällning på hotellet för att vi anlände sent (vi kom dit tio minuter före avspark) och höll på att bli nekade bord på uteserveringen (de menade att de inte visade matchen på TV). Det säger kanske något om hur underskattat landet är som turistmål att de automatiskt antar att turister kommer för att se fotbollsmatchen.

Baku är Azerbajdzjans huvudstad och har drygt två miljoner invånare. Staden ligger vid Kaspiska havet (som inte är ett hav utan världens största insjö) men faktiskt 28 meter under havsnivå (det riktiga havet) vilket gör det både till världens lägst belägna huvudstad och den största staden under havsnivån.

Baku har gamla anor. De tidigaste spåren av mänskligt liv i området är från sten- och bronsåldern (mer om dem i ett senare inlägg). Den nuvarande staden kan spåras tillbaka till det gamla kungadömet Shirwan och dess härskare, shirwanshahs. Jungfrutornet och shirwanshahernas gamla palats är två mäktiga (och i det första fallet märkliga) byggnadsverk i den muromgärdade gamla stan som sedan år 2000 är upptagen på Unescos världsarvslista.

En guide vi hade under den rundtur som kommande inlägg kommer att handla om delade in stadens arkitektur och utveckling i fyra perioder som han lite skämtsamt kallade:

- persisk

- venetiansk

- sovjetisk och

- "Dubai"

Det är inte en så dum indelning. Azerbajdzjan har alltid legat i skärningspunkten mellan flera civilisationer. I många år stred Iran och Ryssland (och senare även kolonialmakterna, främst Storbritannien) om inflytande. Merparten av befolkningen är muslimer. Det är därför uppenbart att såväl den gamla zoroastriska religionen som islam och den persiska kulturen i stort haft stor betydelse i landet och att den persiska versionen av islamisk arkitektur präglat inte minst gamla stan.

Mot slutet av 1800-talet började olja utvinnas i landet samtidigt som kontakterna med väst blev mer omfattande. Vid den här tiden expanderade staden utanför murarna, Vi tyckte att den i mycket påminde om Paris arkitektoniskt och även med små trevliga torg med uteserveringar. Enligt vår guide var den främsta inspirationskällan dock Venedig. Jag tror ändå att ni förstår att dessa delar av staden liknar en västeuropeisk storstad. En trevlig plats att besöka här är fontäntorget (Parapet).

Azerbajdzjan kom under rysk och så småningom sovjetisk kontroll. Det finns givetvis även byggnader från denna tid, men inte så många i de vanligaste turiststråken.

Efter Sovjetunionens fall och den inflammerade konflikten med grannlandet Armenien kom Azerbajdzjan och i synnerhet Baku att på nytt få stora inkomster av olja och gas. Det har lett till en förnyelse av staden, det vår guide lite nedlåtande kallade för "Dubai-stil", Höga glasbyggnader reser sig runt gamla stan. I hamnen har man gjort en renovering och byggt områden som faktiskt är riktigt trevliga. Där finns bland annat den nya byggnad där statens mattmuseum flyttat in, talande nog utformad som en hoprullad matta.

Allra mest känd bland de nyare spektakulära byggnaderna i staden är de tre höghus som på engelska kallas Flame Towers och som rymmer 130 lägenheter, ett hotell och Lamborghinis lokalkontor. Tornen är utformade som eldsflammor för att påminna om den eviga eld som tack vare gaskällor alltid brinner i landet (kommer fler inlägg även om detta). På natten är tornen upplysta och påminner då mer om den eld de representerar.

Baku har kanske inte helt den infrastruktur som man är van vid som turist i Europa men här finns mycket att se och upptäcka. Landet är muslimskt men håller mindre strikt på alkoholförbud och traditioner än grannlandet Iran, vilket gör att många rikare iranier som vill koppla av (och kanske även synda) turistar i landet. Själv tycker jag att Baku var lite av en höjdpunkt på min Kaukasusresa och väl värd ett besök.